Kampen mot skolsvenskan trappas upp – nu aktiverar sig sannfinländarna i kommunerna

24.2.2016

Sannfinländarna systematiserar sin kampanj mot den obligatoriska skolsvenskan. Nu aktiverar partiet sina fullmäktigeledamöter i kampen. I åtminstone 16 kommuner och städer har Sannfinländarna lämnat motioner om regionala språkförsök där svenskan skulle göras valbar.

De nästintill identiska motionerna föreslår att språkförsöken genomförs i samarbete med grannkommunerna. På det här sättet vill man skapa hela regioner som experimenterar med skolsvenskan.

Folktinget varnar för risken att man via språkexperimenten kringgår grundlagen.

– Visst ter sig ser Sannfinländarnas agerande oroväckande, säger ordförande Thomas Blomqvist (SFP).

De sannfinländska initiativtagarna till motionerna vill att det ska bli möjligt att byta ut den obligatoriska undervisningen i svenska mot andra språk som tyska, franska, spanska eller kinesiska. I flera av de nästintill likalydande motionerna hävdar motionsställarna att ”kunna svenska inte är nödvändig i dagens moderna samhälle för allmänbildningens skull eller för möjligheten till framgång i  livet”.  Språkförsöket betecknas som ett tecken på att kommunen vill och kan utvecklas.

Motionerna tar avstamp i den kläm som riksdagen godkände våren 2015 om regionala språkförsök med frivillig skolsvenska, (gäller båda nationalspråken, dvs omvänt för de svenskspråkiga eleverna). Klämmen finns i regeringsprogrammet i form av ett spetsprojekt med målet att utöka språkundervisningen och göra den mångsidigare. Försöken som ska vara regionala, innebär att studierna i främmande språk tidigareläggs så, att de inleds redan i första klassen med ett breddat urval av språk.

Professor Ilmari Rostila, sannfinländsk fullmäktigeledamot i Tammerfors, är en av initiativtagarna. Han är också grundare av och ordförande för föreningen Vapaa kielivalinta (Fritt språkval) som står bakom medborgarinitiativet om frivillig svenska i skolan. Rostila medger att sannfinländare på flera håll i landet pratat ihop sig och att motionerna därför ser väldigt lika ut.

– Jo, det har vi, och mitt eget spår syns också i texten. Frågan är mycket aktuell nu och det är dags att skrida till åtgärder då vi har tre år kvar av den här regeringsperioden. Det handlar om att skicka ett budskap från den kommunala nivån om att det finns ett brett intresse för språkförsöken.

Grannkommunerna med

Andra drivande krafter bakom motionen är de sannfinnländska fullmäktigeledamöterna Lassi Kaleva från Tammerfors, Lulu Ranne från Tavastehus och Martti Mäkelä från Lahtis.

Initiativtagarna till motionerna vill också ha grannkommunerna med för att få till stånd ett bredare samarbete kring språkförsöken.

– Det handlar också om att det är lättare att driva igenom försöket om grannkommunerna är med. Men mest ändå om att utreda intresset och skapa samarbetsmöjligheter, säger Rostila och tillägger:

– Verkligheten är den att svenskan inte behövs i de här trakterna. Av dem som deltar i språkförsöket kan man inte kräva att tjänstemannasvenskan ingår i examen. Tjänstemannasvenskan borde överlag ordnas separat.

Bland de städer och kommuner där Sannfinländarna har föreslagit språkförsök finns tvåspråkiga orter som Åbo och Kyrkslätt. Bland städerna finns Uleåborg, Tammerfors, Lahtis, Kuopio, Salo, Tavastehus, Riihimäki och Hyvinge.

Läs ett urval av motionerna:

  • Åbo, Kyrkslätt, Hyvinge, Tammerfors, Tavastehus, Riihimäki, Uleåborg, Lahtis, Kuopio (ladda ned i PDF-format)
  • Andra orter där liknande motioner lämnats in är Loimaa, Salo, Janakkala, Lieto, Valkeakoski, Pirkkala, Ylöjärvi
  • Flera av motionerna är nästan identiska.  Här några exempel, fritt översatta:
  • ”Tammerfors har deklarerat sig som en förnyare och föregångare inom  många områden. Den gamla exportindustristaden har förutsättningar att vara föregångare också inom det fria språkvalet.”
  • ”Valkeakoski har deklarerat sig som en förnyare och föregångare inom många områden.  Den gamla exportindustristaden har förutsättningar att vara föregångare också inom det fria språkvalet.”
  • ”Tavestehus har deklarerat sig som en förnyare och föregångare inom många områden.  Den gamla lärarseminariestaden har goda förutsättningar att vara föregångare också inom det fria språkvalet.”
  • ”Lahtis har deklarerat sig som en förnyare och föregångare inom många områden. Den växande staden har förutsättningar att vara föregångare också inom det fria språkvalet.”

Det är inget sammaträffande att frågan är uppe i så många kommuner. De regionala språkförsöken är som bäst under beredning vid Undervisningsministeriet.  Enligt tidtabellen som statsrådet skissat upp (se sidan 33) undersöks de juridiska förutsättningarna för försöket under det här året. Ifall det finns förutsättningar genomförs försöket med start i år.

– Vi förbereder initiativen just nu. Jag hoppas att vi snart blir klara med beredningen. De beslut som görs nu är politiska. Jag kan inte säga desto mer om innehållet innan beredningen är klar, säger undervisningsråd Minna Polvinen vid Undervisningsministeriet.

Folktinget oroat

Folktingets ordförande Thomas Blomqvist (SFP) ser Sannfinländarnas agerande som oroväckande. Han varnar för risken att man via språkexperimenten kringgår grundlagen.

– På det här sättet finns det en risk att man kringgår lagen och riksdagens vilja. I stället experimenterar man och gör saker som man inte annars skulle kunna göra. Så kan försöket inte förverkligas!

Riksdagen fattade ett beslut ifjol om att bägge nationalspråken också fortsättningsvis ska vara obligatoriska,  men samtidigt beslöt den att utreda möjligheterna att inleda ett regionalt språkförsök.

– Sannfinländarnas initiativ visar hur svårt det är att förverkliga det som statsministern tänkt sig som ett geografiskt avgränsat försök. Det kan inte vara så, att det som är tänkt som ett regionalt försök blir utbredd praxis. Man kan inte experimentera fritt med de grundlagsenliga rättigheterna och skyldigheterna, säger Blomqvist.

Hur avgör man vilken kommun som får genomföra experimentet om motionen går igenom i flera av de kommuner där motionerna gjorts?

– Om regeringen kommer fram till att språkförsöket kan bli verklighet, måste den tydligt definiera och namnge vilka kommuner som får delta i experimentet. Man experimenterar med barns och ungas möjligheter att få undervisning och klara sig på båda språken.

Extra kostnader för kommunerna?

Kommunförbundets sakkunniga i svenska bildningsfrågor, Minna Lindberg ser det som problematiskt ifall språkförsöken blir verklighet. Hon frågar sig vilka konsekvenserna blir för barn som frivilligt deltar.

– Alla elever ska ha samma rättigheter. Men hur löser man det så att alla ändå har samma behörighet att studera vidare? Innebär det extra kostnader för kommunerna som deltar i försöket då de blir tvungna att erbjuda fler språk utöver de vanliga? frågar Lindberg.

Läs också: Uleåborg vill avvakta med språkförsök