Jumboplacering för Jakobstad i Språkbarometern

Språkklimatet i Jakobstad blir allt sämre. I den färska Språkbarometer ligger Jakobstad på en jumboplats bland landets tvåspråkiga kommuner.

– Siffran är oroväckande låg och vi ska varken bortförklara eller bagatellisera den, säger Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman. Vi måste ta tag i saken och gå in för att skapa ett bättre språkklimat.

Det är den finska språkminoriteten i Jakobstad som kommer till tals i Språkbarometern. Av dem som har deltagit i Språkbarometern betecknar endast två av tio (20 procent) förhållandet mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga i Jakobstad som gott. I den Språkbarometer som gjordes för fyra år sedan låg Jakobstad också på en jumboplats, men med betydligt bättre siffror än nu. 2012 uppgav tre av tio (34 procent) att språkklimatet i staden var gott.

Det är i högre grad de unga och personer under 50 år som är missnöjda med språkklimatet i Jakobstad.

– Ju äldre man är, desto nöjdare är man med språkklimatet i Jakobstad, konstaterar forskardoktor Marina Lindell vid Åbo Akademi. Vi bör dock ta resultatet med en nypa salt eftersom antalet svarspersoner är ganska lågt.

Lindell har granskat bakgrundsfaktorer som kön, utbildning och familjeförhållanden bland svarspersonerna i Jakobstad och hennes slutsats är att endast åldern samverkar med resultatet.

– Varken kön, utbildningsnivå eller familjeförhållanden spelar någon roll, säger hon.

Osmo Ojala, licentiat i samhällsvetenskaper och före detta chefredaktör för den finskspråkiga lokaltidningen Pietarsaaren Sanomat säger att det är bekymmersamt att så många unga upplever språkklimatet i sin stad som dåligt.

– Det här är en sak som staden måste ta tag i genast, säger han.

Kristina Stenman understryker att det är viktigt att stadens beslutsfattare tar Språkbarometerns siffror till sig. Det kommer hon själv att göra i det strategiarbetet som startar i Jakobstad i höst.

– Det är jätteviktigt att staden går in för att förbättra relationerna mellan språkgrupperna. Vi kan skapa en bättre invånardialog, diskutera med elevkårerna, vara lyhörda för nya tankar och idéer, kanske låna verktyg från skolornas program för att minska mobbningen. Att involvera ungdoms– och fritidsverksamheten och idrottssektorn blir viktigt i processen, säger Stenman.

Vad är orsaken till att språkklimatet i Jakobstad är så dåligt?

– Skolfrågorna, tippar Stenman. De har stor symbolisk betydelse.

Beslutsprocesserna kring indragningar i skolnätet i Jakobstad har varit utdragna och uppslitande. Många finskspråkiga upplever än i dag skolbesluten i Jakobstad som orättvisa. När Språkbadsskolan grundades förlorade den finskspråkiga minoriteten en av sina lågstadieskolor. När det finska gymnasiet flyttade in hos det svenska förlorade minoriteten sin gymnasiebyggnad. För tillfället är ytterligare en finskspråkig lågstadieskola indragningshotad. Bakgrunden till åtgärderna är att antalet finskspråkiga skolelever krymper i Jakobstad.

En annan skolfråga som kan ha bidragit till det försämrade språkklimatet är bristen på finskspråkiga utbildningsalternativ på andra stadiet. När de finskspråkiga eleverna går ut högstadiet har de endast ett alternativ på hemorten: att fortsätta i gymnasiet. De svenskspråkiga eleverna kan däremot välja mellan gymnasiet och yrkesutbildning på hemorten.

– Det här leder till att det finns få naturliga mötesplatser för språkgrupperna i Jakobstad, säger Stenman.

Osmo Ojala håller med.

– Skolbråken har gett många finskspråkiga känslan av att de betraktas som andra klassens medborgare. Slutresultatet i till exempel gymnasiefrågan blev gott till slut, men sättet att hantera beslutsprocessen lämnar mycket övrigt att önska.

Den finska gymnasierektorn Hannu Sulkakoski säger att politikerna i Jakobstad bär en del av ansvaret för det dåliga språkklimatet.

– De finskspråkiga partierna i Jakobstad har mist sitt inflytande på grund av att de är splittrade och små. Det har gjort att Svenska folkpartiet som stadens största parti har tagit all makt och nu driver sin egen politik. Det här syns inte minst i omröstningarna i stadsstyrelsen.

– Svenska folkpartiet har flera profilstarka politiker i Jakobstad, vilket också påverkar beslutsgången, säger å sin sida Ojala och nämner SFP:s partiordförande Annas-Maja Henriksson, som är stadsfullmäktigeordförande och Peter Boström, som är stadsstyrelseordförande.

Stadsdirektör Kristina Stenman ser också hon splittringen som problematisk. Som stadsdirektör vill hon involvera samtliga fullmäktigegrupper i beslutsprocesserna.

– De finskspråkiga grupperna är pyttesmå. Nationellt stora partier som Centern och Samlingspartiet är enmanspartier i fullmäktige i Jakobstad, konstaterar hon och påpekar att i den forna industristaden Jakobstad är dagens högerdominans närmast historisk.

Osmo Ojala säger att stadens finskspråkiga befolkning upplever att deras röster inte längre hörs.

– En följd av den ekonomiska nedgången under 2000-talet har varit att stadens finskspråkiga har flyttat från orten. För dem är tröskeln att flytta för att få ett jobb låg, eftersom finskan inte utgör något problem. Utflyttningen har lett till att de som är kvar i staden upplever att det har blivit ännu tystare omkring dem.

– För en finskspråkig känns Jakobstadsregionen säkert jättesvensk. Staden är omgiven av ett stort svenskspråkigt uppland. Upplevelsen av att tillhöra en minoritet blir väldigt stark när ditt modersmål finska, säger stadsdirektör Kristina Stenman.

Språkbarometern innehåller också en glädjenyhet för Jakobstadsborna: Vitsordet för de kommunala tjänstemännens språkliga service har stigit från 6,94 (2012) till 8,35 (2016).

– Ett glädjande besked, kommenterar Kristina Stenman.

– Det brukar gnällas en hel del på tjänstemännens språkkunskaper i Jakobstad. Nu ser den språkliga servicen ut att fungera, vilket är jättebra. Min gissning är att det inte bara är kunskaperna som har blivit bättre hos personalen. Också attityderna har ändrat, säger Osmo Ojala.