Färsk utredning: Fortfarande stora skillnader i hur olika kommuner ingriper i mobbningsfall

21.9.2021

Ett problem är passivitet. Mobbningsfall utreds inte. En lagändring kunde råda bot på det.

Det finns fortfarande stora skillnader i hur olika kommuner och skolor ingriper i mobbning, även om utvecklingen går mot det bättre. Det har Vasa universitets biträdande professor i offentlig rätt Niina Mäntylä kommit fram till. Hennes forskningsrapport om brister i grundskolornas övervakning publiceras i höst.

– Situationen har blivit bättre under de senaste tio åren, speciellt på åttonde och nionde klass, säger Mäntylä.

Den positiva trenden märks också av i rättsfallen. När Mäntylä utredde dem, upptäckte hon att sätten att ingripa i mobbning är mångsidigare nu än för tio år sedan.

Enhetlighet med hjälp av lagen?

Kommunernas sätt att ingripa i mobbning varierar alltså. Enligt Mäntylä lämnar lagen stort utrymme för kommunernas egen bedömning.

Hon påpekar, att enhetligare tillvägagångssätt i kommuner och skolor är möjliga att uppnå genom lagen. Till exempel så styr lagstiftningen inte tillräckligt precist ett mångprofessionellt samarbete mellan skolorna och utomstående myndigheter.

Ett brett samarbete behövs, för mobbning begränsar sig inte till skoldagen. Den kan fortsätta på nätet, i hobbyer och på vägen till och från skolan.

– I skolornas anti-mobbningsplaner borde framgå hur det mångprofessionella samarbetet med olika myndigheter är ordnat, även om lagstiftningen inte kräver det, säger Mäntylä.

Ett problem är passivitet, det vill säga att utredningar av mobbning inte blir av. I en enkät från 2013, som Mäntylä var med och genomförde, lyfte mobbningsoffer fram just passiviteten. Samma problem återkommer i den nu aktuella utredningen.

– Att börja ta itu med mobbningen är fortfarande ett problem. Utredningen lyfter till exempel fram fall där vårdnadshavarna hade sänt flera meddelanden om mobbningen men e-posten hade förblivit obesvarad.

Mäntylä vet att det inte är lätt att inleda processen. Samtidigt är det nödvändigt att göra det utan dröjsmål. Detta är speciellt viktigt under elevernas första skolår, och efter att de flyttat till de övre grundskoleklasserna.

– Det är lätt hänt att man tänker att barn retar varandra vad man än gör när de är små. Men det gäller att ha känselspröten ute, så att man kan avstyra mobbningen direkt i början. Då stämplas ingen, och rollen som offer eller mobbare uppstår inte.

Riksdagens justitieombudsman konstaterade i sin översikt för ett par år sedan att skolorna har problem med att känna igen mobbning. Enligt Mäntylä har situationen inte förändrats sedan dess.

I den offentliga debatten har frågan om varför mobbning inte kallas för skolvåld ställts. Mäntylä skulle inte använda det förstnämnda begreppet, eftersom det skulle leda till att tröskeln för att ingripa höjs ytterligare.

– En låg tröskel innebär, att åtgärder vidtas direkt när ett barn säger att hen retas.

Problemet är, att barn inte berättar om situationen eftersom den är förknippad med skam och en rädsla för att stämplas. Därför är det välkommet med anonyma enkäter i skolorna, säger Mäntylä, eller postlådor där eleverna kan lämna anonyma vittnesmål om vad de sett eller om mobbning som de själva upplevt.

Också föräldrarna måste vara uppmärksamma. Men också de tvekar. En del vårdnadshavare för inte fram missförhållanden, i rädsla för att det ska förvärra situationen för barnet.

Mobbaren byter skola

Mäntylä är nöjd över att man i skolorna numera lär ut känslo- och dialogfärdigheter. I enkäter framgår ändå att elever vill göra fler saker tillsammans. Det vill säga att det behövs mera gruppanpassning, så att ingen blir lämnad utanför.

Undervisningsstyrelsen har kommit med nya anvisningar, där det för första gången nämns möjligheten att den som mobbar ska byta skola. Det här har varit lagligt möjligt sedan tidigare, men har inte utnyttjats.

Skolbyte ska ändå ses som den sista utvägen, när allt annat prövats. Innan det ska mobbaren flyttas till en annan klass eller, om det handlar om flera mobbare, så kan elever placeras i olika grupper.

– Lärarfacket OAJ har föreslagit att en mobbare kan stängas av från skolan i tre dagar. I dagsläget är det juridiskt möjligt att skicka hem en mobbare för resten av skoldagen.

En lagändring är under beredning, och enligt den ska en mobbare tvingas stanna hemma också under där påföljande dag.

– Det här kan vara av stor symbolisk betydelse för offret, som vill ha rättvisa och ser att något görs åt situationen.

Ny modell för övervakning

Enligt Mäntylä saknar Finland en organiserad övervakning för att förhindra och ta itu med mobbning. Ofta faller det på vårdnadshavaren att få till stånd en mobbningsutredning. Om problemet inte tas itu med kan vårdnadshavaren inleda en juridisk process.

Också vårdnadshavare önskar sig ett anonymt responssystem, så att missförhållanden kan rapporteras. Mäntylä föreslår i sin rapport att kommunerna tar i bruk en övervakningsmodell baserad på risker. För modellen skulle fakta om bland annat svårlösta situationer samlas in och övervakningen skulle styras enligt denna.

Utöver det behövs kunskap och förståelse. I skolorna måste man förstå förtjänsterna med gruppanpassning, liksom vilka konsekvenser mobbning kan få.

– Lagstiftningen kan normera hur snabbt man ingriper i mobbning. Till exempel kunde man slå fast att uppdagade mobbningsfall måste rapporteras inom sju dagar, inklusive vad man gjort åt det.

Också uppföljningen av mobbningsfall kräver mer uppmärksamhet. Den är helt bortglömd i dagens lagstiftning.

– I lagen om den grundläggande utbildningen sägs att alla har rätt till en trygg undervisningsmiljö, men det här måste konkretiseras.

Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här