Efter våldsdåd i Vandaskola — ny handbok förklarar skillnaden mellan mobbning och brott
Utbildningsstyrelsens anvisning förklarar rättigheter och skyldigheter och hur mobbning förebyggs.
Utbildningsstyrelsens handbok för att förebygga och hantera mobbning i skolor och läroanstalter är den första i sitt slag.
Handboken och tillhörande material översätts och utkommer inom kort även som en svenskspråkig nätpublikation med namnet Antimobbningsarbete i skolor och läroanstalter.
Utgångspunkten för den nationella anvisningen är att varje elev som hör till en skolgemenskap och varje vuxen som arbetar där ska känna igen mobbning och dess olika former.
De ska också känna till skolans praxis för hur man ingriper i situationer där det förekommer mobbning.
Agerandet i en mobbningssituation beskrivs som en process som sträcker sig från tidig upptäckt till olika sätt att ingripa.
Våldsdåd ledde till debatt
Handboken förklarar vilket ansvar som utbildningsanordnaren, rektorn, läraren samt elev- och studerandevården har, och vilka skyldigheter och rättigheter eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna har i mobbningssituationer.
För en vecka sedan ledde ett allvarligt våldsdåd i en skola i Vanda till en debatt om mobbning och våld i skolan. Handboken beskriver när det inte längre är frågan om mobbning, utan ett brottmål, och den tar även fasta på mobbning som sker på nätet.
─ Varje barn och ung person har en ovillkorlig rätt till en trygg studiemiljö. Alla som arbetar med eleverna och de studerande har skyldighet att ingripa i och förebygga mobbning och våld. Det handlar om att inom skol- och studiegemenskapen bygga upp och långsiktigt främja en gemensam och hållbar kultur som förebygger mobbning, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen i ett pressmeddelande.
Förebyggande arbete bästa sättet
Enligt Utbildningsstyrelsen är det bästa sättet att motarbeta mobbning att förebygga mobbningssituationer. Det här eftersom det förebyggande arbetet når ut till alla elever. Dessutom förebygger man också senare problem genom att effektivt ingripa i mobbningssituationer.
Det ökar även elevernas förtroende för att de vuxna har förmåga att lösa olika situationer och ger en tydlig signal om att mobbning inte accepteras i skolan, skriver Utbildningsstyrelsen.
Enligt olika undersökningar har både andelen elever som blir mobbade och andelen elever som deltar i mobbning minskat under hela 2000-talet. Trots den positiva utvecklingen förekommer det fortfarande mobbning i skolgemenskaperna, menar Utbildningsstyrelsen.
Enligt enkäten Hälsa i skolan 2019 har mobbningen under de senaste tio åren minskat i synnerhet i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen.
I den grundläggande utbildningen uppger 7 procent av eleverna i årskurserna 4 och 5 att de blivit utsatta för mobbning minst en gång i veckan. I årskurserna 8 och 9 har 6 procent av eleverna svarat att de blivit mobbade minst en gång i veckan. I gymnasieutbildningen är motsvarande siffra 1 procent och i yrkesutbildningen knappa 4 procent.
Vanligare med mobbning på nätet
Vanligast är att pojkar mobbar och blir mobbade, ofta genom verbal mobbning. Hit hör att offentligt skämma ut och förlöjliga den som blir utsatt. Fysisk mobbning förekommer mest i de lägre årskurserna.
Mobbning som sker på nätet blir allt vanligare och kan förklaras med att barn och unga tillbringar allt mer tid på nätet och i sociala medier. Mobbning på nätet och traditionell mobbning hänger ofta ihop eftersom barn som mobbas på nätet i de flesta fall även blir utsatta för mobbning på andra sätt.
– Att mobbningen minskar är ett tecken på att skolorna har vidtagit rätt åtgärder. Arbetet mot mobbning pågår hela tiden och förutsätter långsiktighet. Mobbning har också jämförts med ogräs: då man lyckats rensa ogräset från ett ställe växer det upp på ett annat. Skolvardagen är full av små, alldagliga situationer där de vuxna har möjlighet att föregå som exempel för eleverna, även för hur man agerar i problematiska situationer. Det här är en allt viktigare färdighet i en komplex värld, säger undervisningsrådet Kristiina Laitinen i ett pressmeddelande.
Handboken finns här (på finska).
