Valdeltagandet i kommunalvalet minskade med över fyra procentenheter jämfört med valet för fyra år sedan.  Också i  kommuner som traditionellt har haft flitiga väljare minskade valdeltagandet märkbart.

I Larsmo som är den kommun i Svenskfinland som hade de flitigaste väljarna i senaste kommunalval sjönk valdeltagandet med nästan fyra procentenheter från 82,5 till 78,7 procent.

Även i Kinnula som är den kommun i Finland som 2017 hade det högsta valdeltagandet (82,6 procent) sjönk valdeltagandet med nästan fyra procentenheter, till 78,7 procent.

Valdeltagandet i hela landet sjönk till 55,1 procent. Det här kan jämföras med kommunalvalet för fyra år sedan när valdeltagandet var 58,9 procent.

— Det är sorgligt att valdeltagandet blev så här lång, konstaterar Marianne Pekola-Sjöblom, Kommunförbundets forskningschef. Men det var väntat. Att ordna val en sommarsöndag är inte så lyckat. Men jag tror att även coronapandemin och framflyttningen av valet har haft en inverkan.

Den gamla bottennoteringen är från år 2000 då valdeltagandet var 55,9 procent. Men nu sjönk det ännu mer.

Pekola-Sjöblom vill inte spekulera i om valdeltagandet skulle ha varit högre om valet ordnats i april så som ursprungligen planerades.

—  Ingen vet hur coronaläget skulle ha påverkat väljarna då, säger hon.

Pekola-Sjöblom är dock lättad över att valdeltagandet höll sig på rätt sida om 50.

Top tio-kommunerna 2017 och 2021

Invånarna i de österbottniska kommunerna är överlag aktiva väljare, men i år blev många väljare hemma. Så här ser valdeltagandet ut på Topp tio-listan från 2017 jämfört med kommunalvalet 2021:
I Kinnula minskade valdeltagandet från 82,6 % (2017) till 78,7 %, i Larsmo från 82,5 till 77,2 %, i Korsnäs från 78,2 till 72,9 %, i Pedersöre från 76,6 till 72,7 %, i Kronoby från 76,4 till 66,9 %, i Kaskö från 75 till 72,9 %, i Grankulla från 74,8 till 73,1 %, i Malax från 71,7 till 66,3 % och i Kristinestad från 71,6 till 65,5 %.