Nymornad blockpolitik präglar årets riksdagsval, säger forskaren
De ekonomiska frågorna kommer att dominera valdebatten denna vår, trots att symbol- och identitetspolitiken också gör sig påmind i årets riksdagsval. Det anser Åsa von Schoultz, professor i statskunskap.
Upptakten till årets riksdagsval har präglats av politiska utspel där allt fler kandidater meddelar på förhand vilka partier som de inte vill regera med i en tilltänkt ny regering som tar form efter valdagen den andra april.
Läs mera: Nästan tusen riksdagskandidater sitter i fullmäktige i den egna kommunen
Bland annat SDP, De Gröna och Vänsterförbundet har meddelat att de inte kan tänka sig att sitta i samma regering som Sannfinländarna. SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson svävar däremot på målet och nöjer sig med att säga att det är ”osannolikt” att SFP sitter i samma regering som Sannfinländarna.
– Det här är ett nytt fenomen i finländsk politik. Det har mig veterligen inte hänt tidigare att flera partiledare skulle ha tagit avstånd från andra partier på det här sättet. I tidigare val har det varit viktigt att vara våg och positionera sig så att man inte utesluter alternativ, säger Åsa von Schoultz, professor i statskunskap vid Helsingfors universitet.
Ideologiska spänningar
Enligt von Schoultz tyder dessa markeringar på framväxten av en tydligare ideologisk spänning, vilket har elektrifierat årets valrörelse.
– Vi ser över tid en större polarisering mellan höger- och vänsterpartier samtidigt som det har uppstått ökade motsättningar mellan värdekonservativa och värdeliberala värderingar, säger hon.
I praktiken innebär det här att det känslomässiga och ideologiska avståndet mellan partiernas anhängare ökar något och att partiernas grundläggande värderingar får en allt större betydelse för väljarna, resonerar von Schoultz.
– Det handlar bland annat om partiernas syn på nationalism kontra kosmopolitism eller könsroller och till exempel synen på olika minoriteters rättigheter.
Det känslomässiga och ideologiska avståndet mellan partiernas anhängare ökar något och partiernas grundläggande värderingar får en allt större betydelse för väljarna. – forskaren Åsa von Schoultz
I det senaste riksdagsvalet 2019 gick de röd-gröna partierna rejält framåt. Socialdemokraterna, De Gröna och Vänsterförbundet kapade tillsammans 15 tilläggsmandat i riksdagen, vilket banade väg för den regeringskoalition som har haft makten under statsminister Sanna Marins (SDP) ledning de senaste fyra åren.
Valet kännetecknades ändå av en olidligt jämn kamp om positionen som landets största parti, som av hävd leder regeringssonderingarna efter valet. SDP, Sannfinländarna och Samlingspartiet kapade alla vardera ett väljarstöd som översteg 17 procent. Skillnaden mellan SDP (17,7) och Sannfinländarna (17,5) var endast 0,2 procentenheter medan Samlingspartiet fick ett väljarstöd på 17 procent.
Hård kamp i täten
I januari 2023 har Samlingspartiet ett gediget försprång. Partiet toppar Yles opinionsmätning med ett väljarstöd på 23 procent. Sannfinländarna är tvåa med 19,3 procent och SDP backas upp av 18,8 procent av väljarna.
– Socialdemokraterna har klarat sig ganska bra i opinionsmätningarna under denna regeringsperiod. SDP har ju axlat det största ansvaret i regeringen och trots många tuffa beslut ligger de nu bättre till än i det senaste riksdagsvalet, säger von Schoultz.
Centerns kräftgång ser däremot ut att fortsätta som tidigare. Centern förlorade hisnande 18 mandat i riksdagsvalet för fyra år sedan och hade då ett väljarstöd på 13,8 procent. Nu har partiet gått back med ytterligare tre procentenheter. I Yles opinionsmätning i januari i år var Centerns väljarstöd 10,9 procent.
– Centerns väljarbas har en längre tid undergrävts på grund av en tilltagande urbanisering, men det förklarar inte allt. I valet 2015 gick partiet framåt tack vare Juha Sipiläs personliga utstrålning. Centern har haft svårt att hitta sin roll, trots att de har fått nästan allt som de har bett om under den här regeringsperioden.
Ekonomin får företräde
Åsa von Schoultz tror inte att det finns luft i siffrorna utöver den sedvanliga felmarginalen på cirka 1,8 procentenheter.
– Kampen i täten kommer att hårdna och Samlingspartiets försprång kan krympa aningen ju närmare valdagen vi kommer.
Vilka knäckfrågor kommer att dominera valdebatten?
– Ekonomin, statsskulden och människors kamp om att få vardagen att gå ihop kommer utan tvekan att dominera valdebatten. Det här kan gynna Samlingspartiet som förespråkar en tuffare budgetdisciplin och vill få bukt med skuldsättningen. Även SDP kan gynnas av de här frågorna eftersom partiet motsätter sig nedskärningar av offentlig service.
Åsa von Schoultz tror att debatten om invandring, klimatpolitiken eller identitetspolitiken kommer att överskuggas av intresset för ekonomi i ett läge där statens upplåning, inflationen och energipriserna skenar i väg utom kontroll.
Rysslands anfallskrig i Ukraina och det yttre hotet har gett upphov till en sällan skådad enighet om landets säkerhets- och försvarspolitik. Inga hårda duster torde alltså vänta kring dessa frågor.
En hurdan regering kommer vi att få se i april?
– Om Samlingspartiet blir största parti är det ganska sannolikt att de närmar sig Sannfinnländarna för att bilda gemensam regering tillsammans med mindre stödpartier. Ett annat alternativ är ett samarbete mellan SDP och Samlingspartiet, men det kan bli svårt om valdebatten fokuserar på ekonomiska frågor där dessa partier står långt ifrån varandra, säger Åsa von Schoultz.
