Fler pensionärer vill in i politiken - framför allt i Åboland
Sedan förra kommunalvalet har antalet kandidater minskat med nästan 4000, och de som ställer upp är äldre. Medelåldern bland kandidaterna i hela landet har stigit med ett år från 49 år till 50 år. I Svenskfinland har andelen pensionärer bland kandidaterna framför allt ökat i Åboland.
Utvecklingen märks speciellt bland kandidater under 35 år och över 65. I årets kommunalval ställer färre yngre kandidater och fler äldre upp än i förra valet.
Det finns ändå kommuner där medelåldern har sjunkit, Närpes är en sådan kommun. Där har medelåldern sjunkit med fyra år, från 49 till 45 år, vilket är mest i hela landet.
Det allra yngsta startfältet finns i Halsua i Mellersta Österbotten, där medelåldern är 42 år. I Puumala i Södra Savolax är medelåldern högst, 57 år.
Hela valets äldste kandidat är 97-årige Paavo V. Suominen, Sannfinländare från Tammerfors.
Förändring i antalet pensionärer och olika yrkesgrupper bland kommunalvalskandidater 2017
Pensionärerna ökar mest
Speciellt i Åboland ökar antalet pensionerade kommunalvalskandidater. På Kimitoön ställde sex pensionärer upp i kommunalvalet år 2012 och i år är de 12 stycken. I procent är ökningen bland de största i Svenskfinland. I Pargas har antalet pensionärer ökat från 12 till 20 och i Åbo från 36 till 57.
Den största procentuella minskningen bland pensionerade kandidater skedde i Grankulla, där antalet mer än halverades.
Med hjälp av sökrutan kan du se läget i din kommun. Den interaktiva grafiken visar antalet pensionärer och antalet personer vars yrke har att göra med vård eller bildning.
En som gör comeback i lokalpolitiken är pensionären och veteranpolitikern Jan-Erik Enestam (SFP).
– I Åboland har vi fler invånare som är 65+ än genomsnittet i övriga landet och det återspeglas naturligtvis i kandidatuppställningen. Om samma människor ställer upp i år som förra gången har de dessutom blivit fyra år äldre, säger Enestam till Kommuntorget.
Vårdreformen har inte påverkat yrkena bland kandidaterna
I och med den planerade vårdreformen kommer beslut om vårdfrågor att flytta från kommunerna till landskapen. Det kommunfullmäktige som nu väljs kommer att ha mindre att säga till om i vårdfrågor. Det här märks ändå inte i kandidatuppställningen.
De som arbetar inom vården utgör cirka 11 procent av alla kandidater (de var 9,8 procent i förra valet). De som arbetar med bildning är drygt 8 procent (ingen ändring sedan 2012). På nationell nivå märks vårdreformen inte i kandidatuppställningen. Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom på Kommunförbundet ser positivt på det.
– Vi önskar förstås att möjligast många olika yrkesgrupper ställer upp i valet. Människor inom både vård- och utbildningssektorn arbetar med frågor som är väldigt nära kommuninvånarna, och känner till läget i deras vardag bra.
Enligt Pekola-Sjöbloms är den privata sektorn är ofta starkast representerad bland kandidaterna, medan studerande och arbetslösa är underrepresenterade.
– Det är positivt om siffrorna visar att flera yrkesgrupper är representerade bland kandidaterna, säger hon.
Artikeln är ett resultat av ett samarbete mellan Svenska Yle och Kommuntorget.
Arbetsgrupp: Julius Uusikylä/Kommuntorget, Peter Sjöholm/Yle, Malin Ekholm/Yle, Eva Lamppu/Yle
