Lönesystem kämpar med barnsjukdomar

Det nya årsarbetstidsavtalet för lärare på gymnasienivå på Åland sjösattes 2011. Men ännu har avtalsreformen inte satt sig och nya problem har ersatt de gamla.
– Jag är skeptisk till hur årsarbetstidsavtalet fungerar just nu. Man gick in i avtalet utan att diskutera undervisningsskyldigheten vilket är mycket problematiskt, säger Marcus Koskinen-Hagman, rektor vid Ålands lyceum.

I augusti 2011 infördes på försök ett helt nytt lönesystem för lärare på Ålands gymnasium. Försöket kom sig av att den allmänbildande utbildningen i Ålands lyceum sammanslogs med yrkesutbildningen. Före reformen erbjöd sju skolor utbildning på andra stadiet, nu finns endast en – Ålands gymnasium, som är uppdelad 
i Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Lärarna på de tidigare sju skolorna följde olika kollektivavtal med olika villkor och arbetstider.
– Vid sammanslagningen inleddes ett utredningsarbete för att skapa enhetliga anställningsvillkor. En stor utmaning, speciellt eftersom det inte finns modeller som tillämpas i övriga Finland, säger christer holmlund, förbundssekreterare vid Finlands svenska lärarförbund (FSL).

Numera baserar sig lärarnas löner på ett årsavtal istället för som tidigare på undervisningsskyldighet. Reformens syfte var att minska övertidsarbete samt rätta till orättvisor gällande undervisningsskyldigheten för olika ämneslärare. I ämnen som matematik finns det till exempel sällan fler än ett rätt svar på varje provfråga, medan en svensklärare rättar och bedömer hela uppsatser. Systemet med undervisningsskyldighet hade arbetats fram under lång tid men orättvisor uppstod då lärare vikarierar eller skapar extra inkomst genom att exempelvis övervaka prov eller examina.
Och kanske kan problemen 
i slutändan rättas till, men just nu kämpar Ålands gymnasium med många utmaningar i systemet. marcus koskinen-hagman är rektor vid Ålands lyceum, en del av Ålands gymnasium.
– Som jag ser det så har det hittills varit ett väldigt dyrt avtal. Vi har ett budgetunderskott inom myndigheten Ålands gymnasium som är helt relaterat till löner. När man sjösätter en ny reform kan alla pusselbitar förstås inte ligga på plats direkt. Men här stämde reformens syfte inte överens med verkligheten.

Det nya lönesystemet bygger på en total arbetstid per år på 1 600 timmar. Av dessa ska cirka 1 000 timmar gå till undervisning, 400 till förberedelser och efterarbete kring undervisningen samt 200 timmar till kollegial tid, vilket innefattar allt från möten och föräldrakontakter till festligheter i skolan. För Marcus Koskinen-Hagman som rektor, blir problemet att uppskatta mängden arbete inom varje gymnasieämne.
– akom det nya systemet finns ingen undervisningsskyldighet överhuvudtaget. Jag måste alltså värdera varje ämnes arbetsmängd. Om ett ämne värderas tyngre än något annat ska det alltså innebära färre kurser för läraren att hålla.
Du låter skeptisk till årsarbetstiden, stämmer det?
– Det är jag. Jag är skeptisk till hur systemet fungerar just nu. Man gick in i avtalet utan att diskutera undervisningsskyldighet vilket är mycket problematiskt.
Ett annat bekymmer Koskinen-Hagman står inför är att det nya avtalet endast i undantagsfall tillåter övertid, inte ens frivillig. På de 1 600 timmarna varje lärare ska arbeta får maximalt tilläggas 100 timmar, och dessa ska helst inte betalas ut i lön utan regleras under nästa läsår.
Tidigare har många lärare varit villiga att ta extrakurser för att dryga ut inkomsten.
– Det sätter mig i en situation där jag har kurser som måste täckas och duktiga, behöriga lärare som känner eleverna och rutinerna som vill ta dem. Men enligt avtalet måste jag anställa någon annan för uppdraget. Och dessutom, var ska jag hitta de här lärarna som kan hoppa in utan fast tjänst eller erbjudande om deltid?
I dag ser han också nya diskussioner uppstå i lärarrummet och en förändrad stämning.
– När vi börjar räkna timmar så är det lätt att fastna just i det, att räkna timmar. Med det gamla avtalet var inställningen att det gick att vara arg på undervisningsskyldigheten en stund, sedan gick man vidare med livet. Nu jämför lärarna sina arbetsplaner med varandra, det har skapats en känsla av att jobba på ackord. Så är läraryrket absolut inte till sin natur, timtanken har aldrig funnits i skrået tidigare. Ibland är samma kurs enkel att undervisa, ibland svår och det har varit en del av jobbet, säger Koskinen-Hagman.

FSL:s Christer Holmlund har förståelse för problemen men är i princip positiv till arbetstidsförsök, dock i en begränsad omfattning.
– Att här finns brister är föga förvånande eftersom det handlar om ett försök. Alla kritiska åsikter bör beaktas när arbetet med att utveckla arbetstidssystemet fortsätter. Men årsarbetstiden kan bidra till att synliggöra många arbetsuppgifter som inte syns i ett system som bygger på undervisningsskyldighet.
Holmlund betonar samtidigt vikten av att inte göra samma misstag som gjordes i Sverige då lärarna gick över till årslöneavtal.
– Där utlovades klart bättre löneutveckling än inom övriga sektorer. Antalet undervisningstimmar skulle heller inte öka, snarare minska. Årsarbetstiden skulle fyllas med övrigt arbete relaterat till undervisningen. Men klara regler för arbetstid uteblev och samma gällde den utlovade löneutvecklingen i förhållande till andra branscher.

Det nya avtalet gäller primärt till 2015. Marcus Koskinen-Hagman efterlyser konstruktiv diskussion mellan arbetsgivare och arbetstagare för att komma fram till en välbetänkt tolkning av årsarbetstidsavtalet. För visst finns här positiva delar också.
– Avtalet är basen för ett mer likvärdigt system. Grundlönen höjdes rejält för nyutexaminerade lärare. Men vi behöver tydligare riktlinjer för var de olika ämnesgrupperna ska ligga i arbetstid och kursantal. Då kan vi få bort orättvisorna och lämna räknandet av varje arbetad timme.

TEXT: ANNA KARLSSON

Artikeln ingick ursprungligen i Fikt 7/2013