Köp dig politiskt aktiv
Att enbart stirra ner i valurnorna och räkna använda kaffekoppar på partimöten ger en missvisande bild av medborgarengagemanget bland unga i dag. Den representativa demokratin har kompletterats av nya former av engagemang såsom bojkott, Facebookgrupper och etisk konsumtion.
Den starka neonbelysningen ser denna mörka novembermorgon ut som en enslig oas av ljus. Ett stenkast från Kampen i Helsingfors, bakom grönvita fönsterglas hittar vi en ny arena för medborgarengagemang. En affär med etiskt producerade varor där unga idkar politisk konsumtion.
I dag behöver man nödvändigtvis inte söka politiskt engagemang i röstetal och graden av partipolitiskt aktiva utan man kan hitta medborgarengagemang bland gula prislappar, i korgar med grönsaker och bland otaliga beige förpackningar med bröd, kaffe och tvättmedel.
– Det är ett medvetet val hur jag konsumerar i vardagen. Jag äter inte kött för att köttproduktionen bidrar till klimatuppvärmningen och köper nästan enbart ekologiska- eller etiskt märkta produkter, säger Sandra Grindgärds.
Grindgärds har heller inte bil utan hon åker kollektivtrafik. Det är ett samhälleligt ställningstagande förklarar hon. Grindgärds är också delaktig i ett flertal grupper på nätet som arbetar för sakfrågor. En av grupperna arbetar för att bojkotta rasistbarer. Alltså barer där personer med utländskt ursprung blir diskriminerade.
– Jag tänker till och med på vilket språk jag använder i vardagen och försöker undvika ord som ger rum för generaliseringar angående kön eller jämställdhet.
Intresset för partipolitik och valdeltagandet har minskat bland unga i dag. Rädslan är att det beror på lättja, politikermisstro, passivitet, ointresse för samhället eller svårigheter att relatera till europeisk och internationell politik.
Men experter vill ändå påstå att det politiska engagemanget inte entydigt försvagats bland unga i Finland.
– Den formellt institutionaliserade demokratin som omfattar val och politiska partier har ersatts av en mera diffus samhällelig demokrati som är populär bland unga och kvinnor, säger henrik serup christensen som forskar om nya former av politiskt deltagande.
Det handlar om att medborgaren genom en rad aktiviteter uttrycker sina politiska åsikter. Allt fler visar färg genom att delta i en internetrevolution, bojkotta ett visst klädmärke, inhandla enbart rättvisemärkta varor eller vara med i en grupp på Facebook.
– Medborgaren vill genom en liten input ha en möjlighet att påverka. Ta till exempel Rättvis handel. Det är konsumenten som röstat med fötterna och därmed förbättrat produktionssättet.
Den nya formen för medborgarengagemang är en slags livsstilspolitik och anhängarna är ofta delaktiga av flera lösa nätverk samtidigt.
Men kan den nya trenden leda till en positiv samhällelig utveckling?
– I det här skedet går det inte att säga ifall de nya sociala rörelserna entydigt är positiva. De facto går det att koppla ihop dem med populismen, säger Christensen.
Christensen förklarar att när de institutionaliserade formerna av demokrati kompletteras med nya former kan de betyda ett samhälleligt missnöje och ett minskat intresse för den traditionella politiken. Men också för högt valdeltagande och en för stor politisk aktivitet kan innebära samhälleliga problem.
Europa på 1930-talet (framför allt Italien och Tyskland) är ett exempel på hur samhälleligt missnöje lett till ohälsosamt mycket politisk aktivitet.
Uppgifter från statistikcentralen visar ändå att unga i Finland inte engagerar sig nära på lika mycket som sina europeiska syskon i till exempel Grekland, Spanien, Schweiz eller Italien.
Oklart är ändå ifall de nya formerna av medborgarengagemang är en följd av ökat materiellt välbefinnande och en strävan efter mindre tidsbundna aktiviteter som en reaktion mot hierarki.
Och den viktigaste frågan är ifall de nya sociala rörelserna kan ha ett reellt politiskt inflytande och påverka beslutsfattarna? Eller kan det i värsta fall leda till ökad passivitet och att fel information kommuniceras till beslutsfattarna?
TEXT OCH FOTO: FANNY LINDHOLM
Artikeln ursprungligen publicerad i Fikt 9/2013
