Ministerium: Sjuka vågar inte söka vård, droganvändning bland unga ökar
I sitt Kommuninfo skriver Social- och hälsovårdsministeriet att kommunerna ska förbereda sig på en utdragen epidemi.
En konsekvens av coronavirusutbrottet är att antalet patienter med andra sjukdomar söker vård i betydligt mindre utsträckning. Det här skriver Social- och hälsovårdsministeriet i sitt första Kommuninfo i maj.
Bland annat har antalet fall av kärlkramp (angina pectoris) minskat dramatiskt, och det har funnits upp till 40 procent färre hjärtinfarktpatienter på sjukhusen. Diagnoser av typ 1-diabetes dras också med förseningar, skriver ministeriet.
Den här trenden beror sannolikt på att färre söker vård, i rädsla för att smittas av coroaviruset.
Ministeriet påminner att det är kommunernas ansvar att aktivt kommunicera om tjänsterna, för att det inte ska uppstå kritiska dröjsmål när det gäller att söka vård eller tjänster.
Sjuka personer uppmanas att söka vård innan symtomen förvärras och att hålla fast vid överenskomna uppföljningsbesök.
Inskränkt basservice förlänger väntetider
Social- och hälsovårdsministeriet har alltså igen påmint kommunerna om att de ska ta hand om social- och hälsovårdstjänsterna också under epidemin.
Trots att undantagsförhållanden råder i Finland, kan social- och hälsovårdstjänsterna inte dras in helt och hållet, skriver ministeriet. Dröjsmål får inte äventyra någons möjligheter att klara sig i vardagen och säkerheten och därför ska kommunerna ska noggrant överväga eventuella inskränkningar av basservicen.
Till basservicen hör till exempel rehabilitering. Social- och hälsovårdsministeriet skriver att tillgången till rehabilitering måste tryggas, utifrån individuell prövning.
En tillräckligt omfattande och aktiv verksamhet inom basservicen säkerställer att den specialiserade sjukvården kan fokusera på vården av patienter och att hälsotillståndet hos någon befolkningsgrupp inte i onödan försämras, heter det i ett pressmeddelande.
Ministeriet vill att kommunerna ska vara beredda på att epidemin drar ut på tiden. I ett sådant scenario leder begränsningen av basservice till att folkhälsotillståndet försämras, att sjukdomar förvärras och att behovet av jourtjänster ökar. Dessutom förlängs väntetiderna, speciellt för långtidssjuka och personer med somatiska och psykiska sjukdomar.
Ministeriet vill att i synnerhet personer i utsatt ställning har tillgång till tjänster, och noterar att i en delkommuner har antalet barnskyddsanmälningar ökat och i andra anmälningarna och placeringarna av barn ökat.
I en del kommuner har droganvändningen bland ungdomar ökat. Det förklaras med frånvaron av en skolrytm som ger stöd i vardagen.
Läs ministeriets Kommuninfo här.
