Svenska servicen ska bli bättre i Esbo
Nej, hon kan inte lova betjäning på perfekt svenska inom vårdsektorn i Esbo. Däremot lovar hon att vårdpersonalens kunskaper i svenska ska bli bättre. Specialplaneraren Kia Leidenius treåriga uppdrag är att förbättra den svenska servicen inom vårdsektorn i Esbo.
Den blir bättre, men förändring tar tid. Efter fem månader i ”heta stolen” börjar Leidenius få en överblick över var och varför de svenska vårdkedjorna brister.
Leidenius tolkar som bäst resultaten av en enkät bland Esbos vårdpersonal som gjordes under hösten. Enkäten gick ut till både finsk- och svenskspråkiga, 770 svarade vilket motsvarar omkring 25 procent av vårdpersonalen.
– Vi vet att enkäten inte nådde alla, eftersom alla inte använder e-post. Men antalet svar är ändå tillräckligt stort för att ge ett tillförlitligt resultat, säger Leidenius.
Resultaten i enkäten bekräftar mycket av det som redan är känt – att det finns brister i den svenska social- och hälsovårdsservicen i Esbo – men bland resultaten finns också intressanta ”fynd”.
Ett sådant fynd är att det bland personalen finns en stark vilja att hitta lösningar för hur den svenska servicen ska utvecklas i staden.
– 50 personer svarade att de vill vara med och utveckla den svenska servicen, berättar Leidenius.
Sagt och gjort. I början av nästa år ska Leidenius bjuda in gruppen till en workshop där man tillsammans kommer att försöka hitta lösningar för hur de 20 000 svenskspråkiga Esboborna ska få bättre service på sitt modersmål inom vårdsektorn.
Ett annat fynd är att 70 procent av dem som svarade på enkäten vill lära sig mera svenska och delta i svensk språkundervisning.
– Resultatet är glädjande, inte minst med tanke på att många av dem som uppgav att de inte behöver svenskundervisning redan kan svenska eller har svenska som modersmål.
Under vinter och våren kommer Esbo att arrangera ett flertal språkkurser för sin vårdpersonal. Det görs i samarbete med utbildningskoncernen Omnia och Arbis. Det blir skräddarsydda kurser, olika för olika yrken och behov.
– Sektorerna har olika behov, förklarar Leidenius. Tandvårdspersonalen behöver träna en annan vokabulär än de som arbetar med till exempel åldringar eller funktionshindrade.
Personalbristen stor utmaning
Av de anställda som svarade på enkäten uppgav 77 procent att en av orsakerna till att stadens svenskspråkiga service haltar är bristen på svenskkunnig vårdpersonal.
– Personalbristen är en jätteutmaning för hela vårdsektorn, konstaterar Leidenius. Det finns helt enkelt inte svenskspråkig vårdpersonal att få tag på. Därför måste vi i Esbo satsa på att stärka svenskan hos den finskspråkiga personalen.
Social- och hälsovårdsservicen i Esbo är indelad i tre resultatenheter: åldringsvården, hälsovården och familje- och socialvården.
– Ur svenskspråkig synvinkel är åldringsvården en av våra största utmaningar just nu. Bristen på personal är stor och språkkompetensen hos personalen inte på den nivå vi önskar. Det beror bland annat på att många av närvårdarna är utländska och personalomsättningen stor.
Esbo har köpt långtidsvård för åldringar av bland annat Folkhälsan. Just nu är alla platserna upptagna.
– Följden är att staden måste erbjuda den svenska åldringen en plats på ett finskt vårdhem ifall läget är akut, säger Leidenius.
Också inom hemvården är det svårt att ordna skiftena så att svenskkunnig personal styrs till svenskspråkiga kunder.
– Den svenskkunniga personalen är för liten för att täcka behoven i hela Esbo.
Centralisering av den svenska servicen?
Dryga hälften av dem som deltog i personalenkäten stödjer en centralisering av den svenska servicen till några utvalda servicepunkter, en modell som bland annat Helsingfors använder.
– Själv tror jag att centralisering av vissa, men inte alla, vårdtjänster kan ge en bättre service för de svenskspråkiga i staden, säger Leidenius.
Går staden in för en centralisering av vissa svenska vårdtjänster innebär det att närheten till servicen försvinner för många Esbosvenskar.
– Vi som bor i Esbo vet hur svårt det är att ta sig från en del av staden till en annan med allmänna kommunikationsmedel. Frågan är om språket eller närheten är viktigare? Oberoende så gör vi inga förhastade slutsatser i den här frågan, utan lyssnar på både invånarnas, personalens och politikernas synpunkter.
Leidenius säger att det inte lönar sig att fundera på centralisering innan man vet hur social- och hälsovårdsreformen kommer att påverka vårdtjänsterna på lokalnivå.
Ett annat ”fynd” från personalenkäten är att det finns brister i de svenska vårdanvisningarna och blanketterna.
– Det här är konkreta problem som det genast går att börja åtgärda, även om det är frågan om ett enormt jobb. Utgångspunkten ska givetvis vara att när nya anvisningar ges, ska de genast översättas till bra svenska, säger Leidenius.
Samarbete med utbildningssektorn
Bland de åtgärder som Esbo kommer att vidta för att på längre sikt förbättra den svenska servicen nämner Leidenius ett utökat samarbete med utbildningsanstalter på olika nivåer. Genom att erbjuda svensk- och tvåspråkiga studerande praktikplatser hoppas staden väcka intresse bland de unga att i framtiden söka jobb i Esbo.
– Vi måste också synliggöra svenskan i vår rekrytering, påpekar Leidenius.
Hon vill också få in svenskan i utvecklingen av stadens tjänster, i ledningen och i styrningen.
– Saknas den svenska aspekten i styrningen är det svårt att åtgärda luckorna i de svenska vårdkedjorna.
Det handlar till exempel om att redan i den första kundkontakten ta reda på vilket språk patienten vill bli betjänad på, att styra de svenska patienterna till svenskkunnig personal samt att kunna garantera fortsatt vård på svenska.
– För att klara av detta i en stor stad som Esbo måste vi ha personalens språkkunskaper insatta i relevanta datasystem och dessutom använda informationen rätt. På det sättet förbättrar vi inte endast den svenska servicen, utan även vår service på andra språk. Det här är som bäst under arbete, och fungerar redan delvis för vissa tjänster, till exempel inom tandvården.
Invånarenkät – delta och påverka
Just nu ligger en invånarenkät om svenskan i vården ute på stadens hemsida. Alla esbobor som vill påverka är välkomna att delta. Enkäten har även skickats i pappersformat till slumpmässigt utvalda Esbosvenskar.
– Poststrejken försenade utskicket, men nu börjar svaren strömma in. Vi har redan fått in ca 500 svar, men hoppas på minst 1000, säger Kia Leidenius.
