”Kan kommunen tvinga omotiverade unga att bli elektriker?” – Här är frågorna som den förlängda läroplikten väcker
Regeringens förslag om att förlänga läroplikten är bara en del av dess utbildningspolitiska strategi, men också en del som innebär omvälvande förändringar.
Ett av årets stora bildningspolitiska samtalsämnen är regeringens avsikter att förlänga läroplikten, från 16 till 18 år. Det här vill man göra bland annat för att höja på ungdomarnas kunskapsnivå.
Kommunförbundet har förhållit sig kritiskt till förslaget, och sagt att resurserna kunde ha använts bättre om de riktades till de ungdomar som har svårt att klara grundskolan och komma vidare till andra stadiets utbildning.
-Men eftersom förslaget står i regeringsprogrammet och kommer att drivas igenom, och eftersom Kommunförbundet får vara med i beredningen av ärendet, så ska vi försöka göra ett så bra jobb som möjligt, säger Minna Lindberg, sakkunnig på enheten för undervisning och kultur vid Kommunförbundet.
Grundskolans uppgift får inte glömmas
Den förlängda läroplikten blir en omvälvande förändring men Lindberg hoppas att fokus också är på andra förslagna åtgärder i regeringsprogrammet, av vilken läropliktsfrågan är en. Till exempel så betonar regeringsprogrammet de färdigheter som behövs för att elever ska klara av andra stadiets utbildning, och det finns också en skrivelse om att göra skolstarten flexibel.
Lindbergs poäng är att grundskolans viktigaste uppgift – att förse elever med färdigheter som behövs för den fortsatta utbildningen – inte får glömmas bort. Utan dessa färdigheter faller den förlängda läroplikten platt.
-Vad du än får för utbildning så är det på det sättet som du hålls kvar i samhället och får ett sammanhang.
Vem ansvarar för omotiverade unga?
Lika sant är att förslaget om förlängd läroplikt skapar frågor som ministerietjänstemän, sakkunniga och bildningsaktörer nu måste lösa.
Till dem hör frågan om vem som ansvarar för den grupp ungdomar som inte vill fortsätta studera efter grundskolan. Lindberg sammanfattar så här:
-Vi har de elever som efter grundskolan fortsätter till gymnasiet eller yrkesskolan. Sedan har vi dem som fortsätter i det som kallas tionde klass eller på ungdomsverkstäder. Där handlar det fortfarande om ett aktivt val. Vi har också en tredje grupp som inte vill göra något alls. Är det då kommunens ansvar att säga till en sådan ungdom att hen ska bli elektriker, och är det yrkesskolans skyldighet att ta emot en sådan elev? Yrkesskolorna har kriterier, och de är beroende av motiverade elever med tanke på ministeriets stöd. Det här är en generell fråga som måste få en lösning innan vi går till det praktiska.
En annan fråga i sammanhanget är om det är elevens hemkommun eller kommunen där yrkesskolan finns som ansvarar för elevens utbildning när läroplikten förlängs, säger Lindberg.
Måste finnas väg till utbildningen
Ytterligare en fråga är hur vägen från tionde klassen eller ungdomsverkstaden ser ut. Lindberg säger att det ska vara okej att ta ett mellanår om eleven inte vet vad hen vill fortsätta med efter grundskolan.
-Men du ska inte hänga där tills du fyller aderton och sedan sluta. Det måste finnas en väg till utbildningen. Det är viktigt att det finns en struktur för denna tredje linje.
Den tredje linjen, som är en helhet som Kommunförbundet föreslagit, omfattar alltså allt det som finns vid sidan om yrkes- och gymnasieutbildningen, till exempel ungdomsverkstäder och tionde klass.
Hur ordnas skolskjutsarna?
Vidare så utgör skolskjutsarna en fråga som saknar svar i dagsläget. Liksom i grundskolan kommer andra stadiet säkert att ha vissa kriterier som eleverna måste fylla för att få gratis skolskjuts. Men frågan är hur det blir om det inte finns kollektivtrafik mellan elevens hemort och orten där eleven till exempel går i ungdomsverkstad.
-Det kan handla om långa sträckor för det finns inte yrkesutbildning, gymnasium, ungdomsverkstäder eller stödfunktioner i alla kommuner. Ska man förutsätta att ungdomar har mopedkort, och kommer dessa ungdomar att delta i undervisningen – speciellt om det handlar om elever som behöver stöd?
Det finns säkert ett svar på dessa frågor, säger Lindberg, men det är också en kostnadsfråga.
Måste ner på individnivå
Utöver dessa elever finns det ungdomar som kräver ett särskilt stöd. Dessa är till exempel personer med funktionshinder som måste gå i sjukhusskola och invandrare som inte har färdigheterna att börja på andra stadiet.
Lindberg efterlyser ett helhetstänk för det som faller utanför yrkes- och gymnasieutbildningen. Här finns också svenskan som ytterligare en aspekt.
-Om en svenskspråkig elev är i särskilt behov av stöd och det inte finns skolor som kan erbjuda den på orten, kan man då kräva att eleven åker långt bort till en annan skola eller är det tillåtet för eleven att stanna hemma? Vi måste gå ner på individnivå för att se vad detta betyder, och jag tror att glesbygden i Östra Finland tampas med samma problem. Där finns inte samma tjänster som i övriga landet och avstånden är långa.
Hoppas på lyhörd minister
Beredningen av den förlängda läroplikten ska resultera i en proposition hösten 2020 och lagen är tänkt att träda i kraft 2021.
Lindberg litar på att arbetet kommer att resultera i en modell som fungerar och som inte måste korrigeras längs med vägen.
-Det verkar som att utbildningsminister Li Andersson är lyhörd och lyssnar på fältet. Då kan man också identifiera frågorna och hitta svaren.
På tal om att lyssna så hoppas Lindberg att kommunerna är i kontakt med henne om den förlängda läroplikten, också vid sidan om de diskussionsträffar som ordnas.
Dessa jobbar med läroplikten
- På Undervisnings- och kulturministeriet finns en projektgrupp bestående av ministeriets och Utbildningsstyrelsens tjänstemän och av Kommunförbundets sakkunniga.
- På Kommunförbundet jobbar hela undervisningsenheten med frågan, och en särskild arbetsgrupp har frågan på sitt bord.
- På Undervisnings- och kulturministeriet finns dessutom en uppföljningsgrupp bestående av representanter från 39 olika organisationer som tar ställning till projektgruppens förslag.
- Det här arbetet ska sedan ligga till grund för propositionen om hur den förlängda läroplikten ska genomföras.
