Tvåspråkigt campus en möjlighet

Lagen om grundläggande utbildning förpliktar tvåspråkiga kommuner att ordna grundläggande utbildning och förskola separat för båda språkgrupperna. Därför kan det till exempel i små byar finnas två skolor med bara några tiotals elever.

Alla kommuner har inte möjlighet att upprätthålla två skolor i en liten by. Byskolorna kan vara geografiskt långt borta från alla andra skolor. Då skulle en nedläggning betyda långa skolresor för barnen. I Lovisa kom man på en innovativ lösning för att försöka rädda byskolan i Isnäs. Staden ansökte om specialtillstånd från Undervisningsministeriet för att ordna grundläggande utbildning på båda inhemska språken i en gemensam skola. Tyvärr möjliggjorde inte lagen en tvåspråkig skola. Det är ändamålsenligt att undersöka möjligheten att förnya lagen och sammanslå de språkliga grupperna i liknande fall.

Det förs också en diskussion om den svensk- och finskspråkiga yrkesutbildningen på andra stadiet i Östnyland. Ole Norrback har på uppdrag av Undervisningsministeriet gjort en utredning om den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Enligt Norrbacks förslag bör utbildningen ha en enspråkig huvudman.

Jag är oroad över Norrbacks förslag. I stället för att splittra yrkesutbildningen i östra Nyland borde regionens svensk- och finskspråkiga yrkesutbildning på andra stadiet ordnas av en samkommun. Östnyland behöver ett nytt tvåspråkigt campus där Inveon, Point College och Porvoon ammattiopisto kunde samlas under samma tak. Det skulle gynna utbildningens kvalitet, ge synergifördelar och öka yrkesutbildningens dragningskraft. Näringslivets behov i regionen kan också beaktas på ett bättre sätt om besluten fattas regionalt.

Lagstiftningen bör ändras så att kommunerna har möjligheter att fatta beslut som gynnar området, utan att det uppstår murar som beror på språktillhörighet. Lagen bör tillåta tvåspråkig utbildning då när det är motiverat. Det är viktigt att erbjuda utbildning på båda inhemska språken och att alla ska ha möjlighet att studera på sitt eget modersmål. Ett bra samarbete och närmare växelverkan mellan språkgrupperna stärker tvåspråkigheten och förståelsen.

En egen kontaktyta till språket är en förutsättning för en framgångsrik språkinlärning. Därför bör tvåspråkiga orter i högre grad än tidigare dra nytta av de utmärkta möjligheterna till en levande tvåspråkighet som orten erbjuder. Det är viktigt att våra barn lär sig svenska och finska.

ANETTE KARLSSON (SDP)

är styrelsemedlem i FSD och medlem av bildningsnämnden i Vanda.