Reina ser nya möjligheter för kommunerna
Kommunförbundets nya vice vd Timo Reina tror att kommunens roll kan bli tydligare och till och med mer meningsfull i framtiden. Och svenskan behöver inte vara hotad av vårdreformen, bredare axlar ger bättre förutsättning att trygga servicen på svenska. – Jag skulle gärna öva mer på svenskan, det är ett vackert och lätt språk, säger Reina.
Efter knappa fyra år som landskapsdirektör i Tavastlands förbund tar Timo Reina över som ny vice vd på Kommunförbundet efter Timo Kietäväinen. Den här sommaren har deckarna på stugan bytts ut mot bland annat den 600 sidor tjocka luntan om vårdreformen som offentliggjordes i slutet av juni.
– Jag har ögnat igenom de väsentliga delarna av lagförslagen.
Kommunernas hus på Andra Linjen är inte helt obekant för Reina. Dels har han på grund av sina tidigare uppdrag deltagit i många seminarier i huset, dels har han sommarjobbat i ett par omgångar på Kommunförbundets juridiska enhet.
– Det var här gnistan för de kommunala frågorna tändes. Jag skrev också min pro-gradu avhandling om kommunala frågor.
Efter att ha jobbat många år med både kommunala frågor och landskapsfrågor ser han det som motiverande att få den utsiktsplats över hela Finland som den nya posten ger.
– Vi befinner oss i ett historiskt brytningsskede när det gäller kommunernas och landskapens roll och det är motiverande att få delta i och påverka processen.
Reina har jobbat nära många kända centerpartister: Esko Aho, Hannes Manninen och Mari Kiviniemi. Till utbildningen är han vicehäradshövding.
Han har också suttit i fullmäktige i både Petäjävesi, där han är född, och i den nuvarande hemkommunen Järvenpää. Men till skillnad från sina nuvarande och flera tidigare vd-kolleger saknar han ministererfarenhet.
– Jag har haft tillgång till riksdagens bastu i 10 år och känner väl till hur det politiska beslutsfattandet och samarbetet mellan staten och kommunerna fungerar. Jag uppfattar inte mig själv som en politiker utan mer som en tjänsteman. Visst är det viktigt med kontakter till statsmakten men min nuvarande uppgift är ändå inte politisk, utan handlar om intressebevakning och ledarskap.
Lång erfarenhet av reformer
Vårdreformen som nu är fem före att förverkligas har stötts och blötts i tio år och Reina har varit med och förberett många av kommun- och regionreformerna. Står vi nu inför det bästa alternativet?
– Den här versionen kommer att förverkligas i åtminstone någon form. Många olika modeller har prövats och alla stigar har vuxit igen. När grundlagsutskottet under förra regeringen behandlade den modell som var mest genomförbar aktiverades paragrafen om att också större områden än kommunen kan vara självstyrande.
Men problemfri är modellen inte. Kommunförbundet har ställt sig kritisk till just landskapens möjlighet till äkta självstyre.
– Det är onekligen ett hopp uti det okända. I bästa fall finns här också goda lösningar för att trygga servicen. Den största utmaningen är att ro i hamn reformen på ett sätt som inte leder till kaos utan som frigör mer resurser och att landskapen får äkta självstyre, säger Reina.
Släktskap mellan landskap och kommun
Reina ser kommun och landskap som nära släktingar, båda är en del av självstyret i Finland. Kommunens roll ändras drastiskt, men Reina påminner om att kommunerna redan idag sinsemellan är väldigt olika och att varje kommun själv måste bygga upp sin nya identitet.
– Samarbetet mellan kommun och landskap är nära i såväl vårdfrågor som andra men det ska finnas flexibilitet i att sköta uppdragen.
Kvar hos kommunen blir markplanering, utbildning och utveckling.
– Kärnuppdraget blir att befrämja välmående medan rollen som helhetsmässig serviceproducent minskar, vilket en del ser som bra, andra som dåligt. Kommunens roll kan bli tydligare och till och med mer meningsfull.
Kommer kommuninvånaren att ha motsvarande inflytande i landskapen som i kommunerna – kan man åstadkomma samma närdemokrati?
– Man kan svänga på steken och säga att det hittills inte funnits någon direkt demokrati i de uppgifter som berör regionförvaltning och sjukvårdsdistrikten, medan det nu kommer att finnas. Invånarnas inflytande ökar, medan det å andra sidan kommer att finnas färre saker att besluta om i kommunerna.
Kommunförbundet inför ny roll
Ett som är klart är att Kommunförbundets roll kommer att förändras. Det är ingen självklarhet att kommunerna och landskapen kommer att representeras av samma organisation. Men Reina ser det som den enda vettiga lösningen.
– Båda skulle försvagas av att splittras på olika håll. Visst ser jag motsättningar men likheterna är ändå fler. Kommunerna och landskapen ska inte tävla om resurserna. Landskapen och staten ska kunna förhandla sinsemellan, men det utesluter inte att det behövs en gemensam koordinator för att påverka lagstiftningen eller förhandlingarna kring budgetramarna.
För ett år sedan tog Jari Koskinen (Saml) över som vd efter Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma (Saml) medan Hanna Tainio (SDP) blev vice vd efter Tuula Haatainen (SDP). Utnämningen av centerpartisten Reina förorsakade en del gnabb om ännu en politisk utnämning. Men Reina tar än en gång avstånd från det politiska och påminner om att hans uppdrag är att vara tjänsteman, vilket han också var som landskapsdirektör.
Gillar att mingla
En stor del av Reinas jobb kommer att innebära resor ut på fältet – i kommunerna och landskapen. Reina gillar att mingla och röra sig ute bland folk.
– Det är energigivande och jag njuter av uppdraget som förman och ledare. Jag ser mig själv som balanserad och konstruktiv.
Reina har barn i åldrarna 7, 11 och 14 år och familjen bor i Järvenpää. Hur går det att kombinera jobb och familjeliv?
– Det börjar bli lättare nu när den yngsta börjar skolan. Mitt jobb har redan länge varit ett sätt att leva. Jag jobbar flexibelt och tar ibland jobbet med hem. Att köra bil betyder ”egen tid” för mig.
Reina talar en rätt ledig svenska men känner sig rostig eftersom han inte använt svenskan regelbundet på länge. Men han kan stoltsera med att ha laudatur i svenska på studentbetyget.
– Jag skulle gärna öva mer på svenskan, det är ett vackert och lätt språk.
Hur ser du på svenskan och vårdreformen, finns det skäl till oro?
– Kärnan är att service måste ges på bägge språken och det finns olika sätt att trygga den. Självklart har jag förståelse för den oro som finns bland den svenskspråkiga befolkningen. Jag anser ändå att vårdreformen inte nödvändigtvis behöver betyda en försämring – tvärtom med bredare axlar finns det bättre förutsättning att trygga servicen på svenska.
Hur ser du på debatten om fulljour i Vasa versus Seinäjoki?
– Det handlar om hur man lyckas föra samman servicen. Vasa förblir hur som helst ett 24/7-centralsjukhus. Allmänt taget borde man inte låsa sig allt för mycket vid specialsjukvården, det måste finnas utrymme för flexibilitet och samarbete mellan landskapen.
Reina har hunnit med mycket och befinner sig nu i mitten av sin arbetskarriär.
– På den här posten trivs jag och har jag för avsikt att stanna länge om allt går väl. Men knappast ända till pensionsåldern.
Profil: Timo Reina
Ålder: 42
Utbildning: Vicehäradshövdning
Familj: Hustru, barnen 7, 11 och 14 år gamla
Bor i: Järvenpää
Karriär: Landskapsdirektör i Tavastlands förbund, förvaltningsdirektör för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA, statssekreterare för förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi 2007-2009, specialmedarbetare för region- och kommunminister Hannes Manninen 2003-2006
Hobbyer: Jakt i olika former, nyligen med Calle Haglund på hjortjakt i Tavastehus. Övriga hobbyer är sång, gym och stugliv.
