De vill börja jobba - snabbt!
Språkkunskaper är viktiga. Ännu viktigare är att snabbt få börja jobba, säger syrierna Mohammed Alhammadah och Ebtisam Alhariri efter ett och ett halvt år i Finland.
Mohammed Alhammadah, 33, och Ebtisam Alharir, 29, flydde med sina barn från Syrien 2012, tillbringade två år i Jordanien innan de slutligen landade som kvotflyktingar i Jakobstad för ett och ett halvt år sedan.
De nämner tre jämnstarka pelare i integrationsprocessen: kontakten med de sociala myndigheterna, vänfamiljen och läraren i skolan.
Profil
Vem: Mohammed Alhammadah, 33, och Ebtisam Alhariri, 29.
Bor: I lägenhet i Jakobstad.
Familj: Laith, 6, Lilas, 5, och Remas, 4.
Utbildning: Mohammed är kock och Ebtisam är lärare.
Bakgrund: Kom från Syrien, via Jordanien till Finland som kvotflyktingar 2014.
Gör: Studerar svenska vid Österbottens yrkesakademi i Jakobstad, förbereder fortsatta studier och söker jobb. Ordnar pop up-restauranger med syrisk mat.
Fritidsintressen: Att vistas utomhus med barnen, hälsa på vänner och bjuda hem gäster. Läser in sig på Finland via internet. Hjälper andra nyanlända familjer.
– Integrationsprocessen gick bra. Vi fick genast hjälp och snabbt svar på alla frågor. Vänfamiljen har varit viktig för oss, berättar Ebtisam.
Paret har tre barn som alla går i svenskspråkig dagvård. Till hösten börjar den äldsta, Laith, 6, i språkbadsdagis med sikte på språkbadsskolan i Jakobstad.
– Vi vill att han lär sig svenska och finska, jämsides engelska och andra språk. Våra vänner har sagt att de senare kan hjälpa till med läxorna om de är på finska.
Söker: Jobb för kock och lärare
Mohammed jobbade som kock och Ebtisam som lärare innan de kom till Finland. Nu studerar de svenska för andra året på Österbottens yrkesakademi i Jakobstad. Till och med slutet av maj har de praktik två dagar i veckan: Mohammed på köket i Campus Allegro och Ebtisam som tolk vid Yrkesakademin.
Båda jublar över möjligheten att få arbeta.
– Jag frågade tidigt om jag kunde jobba några dagar i veckan och studera resten, men fick svaret att det räcker att jag går i skola. Det är dumt. Alla vill ju jobba. Att bara studera i flera år mår ingen vuxen bra av. Risken finns att du senare känner dig trött eller tycker att du inte behöver arbeta. Du blir kanske en sämre arbetstagare än du tidigare var, säger Mohammed.
Ebtisam njuter av kontakten med eleverna.
– Den påminner mig om mitt jobb i Syrien. Två dagar i veckan får jag igen vara lärare, resten är jag elev.
Till hösten påbörjar Ebtisam en tvåårig utbildning till närvårdare vid YA:s enhet i Pedersöre. Efter ett år ska hon välja inriktning, kanske blir det att jobba med barn. Mohammed börjar antingen jobba eller studera mera svenska vid Kronoby folkhögskola.
– Helst vill jag jobba. Skulle språkkraven mildras eller avskaffades skulle alla invandrare jobba.
Båda förespråkar integration med språkstudier i max ett år och därefter arbete.
– Det är också att studera eftersom du fortsätter lära dig språket i kontakten med finländarna. Framför allt äldre invandrare, som kan vara ovana att studera, skulle lära sig språket bättre så. Det finns många jobb som inledningsvis inte kräver stora kunskaper i svenska eller finska, påpekar Ebtisam.
Värdesätter utbildning för barnen
Båda är arbetssökande. I väntan på jobb har de ordnat pop up-restauranger några gånger.
– Det var vår lärare som berättade om möjligheten att öppna en pop up-restaurang fyra gånger i året och visade var vi hittar information. Pop up är ett bra sätt att undersöka om finländarna gillar syrisk mat och om det kunde löna sig att öppna restaurang i framtiden, säger Mohammed.
Pop up-dagarna har fått ett positivt mottagande och Mohammed har redan köpte en del större köksapparatur. Han vill börja smått, kanske med en matvagn på stan. Men det är dyrt och byråkratin omfattande.
– Det är roligt att se att människor tycker om syrisk mat. Det gör i sin tur oss glada, säger Ebtisam som sedan de kom till Finland bland annat tagit körkort.
– Nu har vi båda körkort, tagit hygienpass och gått en utbildning i Första hjälp, räknar hon upp.
Skulle kriget i Syrien ta slut är de öppna för att återvända till sitt tidigare hemland.
– Samtidigt vet jag att barnen får en väldigt god utbildning om vi stannar länge här. För tillfället säger Laith att han vill bli apotekare som sin morbror. De andra barnen säger än polis, än brandman. Ofta vill de ha samma yrke som en person som de tycker om, säger Ebtisam.
Läs också: Invandringsarbetet i Jakobstadsnejden satsar på samarbete och nätverk
Läs också: Så ordnar kommunerna den svenskspråkiga integrationen
