Efter regeringens förhandlingar: Kommunförbundet nöjt, men orosmoln finns
Kostnader som uppstår då ukrainska flyktingar hjälps ska kompenseras fullt ut.
Ett resultat av regeringens rambudgetförhandlingar, som avslutades på tisdagen, är att 780 miljoner euro reserveras för nästa år för de utgifter som uppstår då ukrainare flyr till Finland. Staten kompenserar kommunerna för dessa kostnader, räknat från 4 mars i år.
Kompensationerna täcker bland annat inkvartering, social- och hälsovårdstjänster, sysselsättningstjänster, småbarnspedagogik och grundskola.
I ett pressmeddelande säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen att det är bra att kompensationerna omfattar även småbarnspedagogiken. Karhunen önskar att utöver ersättningar till flyktingmottagningarna så ska alla nödinkvarteringar som kommunerna ordnar ersättas.
Kommunförbundet är överlag nöjt med de rambudgetbeslut som regeringen Marin fattat. Besluten präglas av det osäkra säkerhetsläget, och är tänkta att tillföra stabilitet och reaktionsförmåga – därav satsningar på försvaret och gräns- och cybersäkerhet.
Kommunförbundets vice vd Timo Reina noterar att en del av dessa investeringar styrs till kommunernas beredskap.
Den offentliga ekonomin är svag
Anslagsnivån för de statsandelar som går till den grundläggande servicen korrigeras med 344 miljoner euro, sett till den förra planen för den offentliga ekonomin. Det här är nödvändigt för att social- och hälsovårdsreformen ska kunna förverkligas, menar Kommunförbundet.
Förbundet gläder sig också över att yrkesutbildningen får ytterligare 50 miljoner euro nästa år, jämfört med fjolårets nivå.
Regeringen fortsätter med sin ambitiösa klimat- och naturskyddspolitik, som från och med nästa höst inkluderar kravet att kommunerna måste ha en klimatplan, noterar Kommunförbundet. Samtidigt är förbundet oroat över att en del infrastruktur, till exempel underhållet av huvudleder, inte får tillräckligt med finansiering.
Det som också oroar är de offentliga finansernas skick överlag.
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger att linjedragningarna i rambudgetförhandlingarna lämnar den offentliga ekonomin i ett ännu svagare tillstånd.
– Mitt i flera kriser för regeringen dyra reformer vidare. Vid sidan av otillräcklig finansiering är bristen på utbildad arbetskraft ett hot mot utvidgandet av kommunernas uppgifter, säger Punakallio.
