Statlig finansiering ska trygga regional tillgång till konst
Statsandelssystemet för konstinstitutionerna reformeras under år 2017. Målet är att utveckla finansieringssystemet så att statsandelsfinansieringen bättre beaktar förändringarna på aktörsfältet och i samhället och kan möta framtida utmaningar. Utgångspunkten är fortfarande att den regionala tillgången till konst- och kulturtjänster bör tryggas.
Under ledning av Sitra har den arbetsgrupp som reformerar statsandelssystemet utarbetat principer för finansieringen och teser som beskriver dem. Teserna styr arbetsgruppens arbete i det andra skedet av reformarbetet. Under det andra skedet som sträcker sig från februari till slutet av oktober 2017 utarbetar arbetsgruppen ett förslag till ändring av finansieringssystemet och bereder behövliga förslag till författningsändringar.
Finlands Kommunförbund representeras i arbetsgruppen av mig, Johanna Selkee. Finansieringsprinciperna och teserna som beskriver den konst- och kulturpolitiska målbilden publiceras den 14 februari 2017.
Kommunerna upprätthåller tjänsterna i hög grad
Konst- och kulturverksamheten skapar gemenskap, välfärd och livskraft för invånarna och sammanslutningarna i kommunen. Konst och kultur är en del av kommunens grundläggande verksamhet. Konstens och kulturens ställning har ändå knappast alls tagits upp i diskussionerna om framtidens kommun. Senast nu är det dags för de kommunala beslutsfattarna och tjänstemannakåren att inleda en aktiv diskussion om kommunens bildningsroll och också involvera invånarna i den; vilka kulturtjänster är centrala för invånarna och sammanslutningarna i kommunen och hur vill man i kommunen stödja och ordna tjänsterna?
Konst och kultur som fritidsintresse och upplevelse eller som professionell verksamhet är en del av kommunernas kulturverksamhet vid sidan av värnandet om den lokala kulturtraditionen. Genom bidrag på över 500 miljoner euro årligen driver eller stöder kommunerna museer, teatrar, orkestrar, arbets-, föreställnings- och övningslokaler, grundläggande konstundervisning och konstfostran, konstevenemang och festivaler, hobby- och klubbverksamhet.
Omfattande nätverk av konstinstitutioner
Det finns ett omfattande nätverk av konstinstitutioner i Finland som stöds med permanent statlig finansiering, och som också kommunerna finansierar. Kommunerna vill äga och stödja konstinstitutioner och olika aktörer på konstfältet för att det ska finnas ett bestående konstutbud i området. Ett bestående utbud ger möjlighet att ordna också festivaler, nationella och internationella turnéer och besök. Den lokala konstundervisningen gagnas också av att det på orten finns till exempel orkestrar med personer som kan spela olika instrument och musiklärare.
Konstinstitutionerna producerar bestående konstnärligt och samhälleligt värde för kommunerna och invånarna. De höjer ortens image, lockar turister till orten och upprätthåller både efterfrågan på och utbudet av konst i kommunen och lockar nya invånare till kommunen.
Vid sidan av konstinstitutionerna har vi ett brett så kallat fritt fält, vars finansiering i huvudsak består av olika understöd som aktörerna årligen ansöker om i synnerhet av staten och kommunerna. Det finns säkerligen en större efterfrågan på ett bredare samarbete mellan det fria fältet och konstinstitutionerna. Hur kan samarbetet stödjas så att det leder till att olika konstgrupper har tillfälle att uppträda för en allt mångsidigare publik? På så sätt skulle också befolkningen i olika delar av Finland ha större möjligheter att bli delaktiga av det mångfasetterade konstutbudet. Vid sidan av bestående regionala strukturer behövs det ett nationellt finansieringssystem som samtidigt är både beständigt och varierande och som har specialvillkor.
Det behövs en förutsägbar finansiering
Det behövs en permanent och förutsägbar statlig finansiering för att en högklassig kulturverksamhet ska kunna upprätthållas i olika delar av Finland. Det kan nog nästan alla skriva under. Det diskuteras mycket om den nuvarande finansieringen som är bunden till årsverken fortfarande är bästa möjliga finansieringsform. I stället för att avstå från den kan det vara nödvändigt att omvärdera den nuvarande beräkningsmodellen. Vilket är statsunderstödens förhållande till den bestående statliga finansieringen som baserar sig på årsverken? Med en hurdan finansieringsmodell kan ett mångsidigt konst- och kulturutbud upprätthållas runtom i Finland?
Det höjs ofta röster för att ersätta bristerna eller inbesparingarna i den statliga finansieringen genom kommunal finansiering, men på det hållet tar pengarna så småningom slut. Kommunernas satsningar är redan nu stora och enbart den kommunala finansieringen räcker inte till för alla konstnärligt högklassiga aktörer nu eller framöver. Kan det då finnas andra finansieringsformer eller ett effektivare samarbete mellan aktörerna?
Kommunen har frihet och ansvar att styra den konst- och kulturverksamhet som den äger och stöder utgående från sina egna strategiska mål och verksamhetsformer. Det är viktigt att denna prövningsrätt kvarstår också fortsättningsvis. Kommunernas målinriktade kulturpolitik och finansiella stöd berikar konstutbudet eftersom det inte bara är de aktörer som omfattas av statsandelssystemet som stöds på lokalplanet.
Kommunerna har en stor roll som ägare av konstinstitutioner och finansiärer av verksamheten. Därför är det viktigt att höra kommunernas syn på reformen av statens finansiering av konstitutionerna. Låt oss alltså vara aktiva. Delta i diskussioner, lyft också själva fram saker som ni anser vara viktiga så att de kan beaktas i samband med lagberedningen. På vilka grunder vore det viktigt att reformera finansieringen så att den är ändamålsenlig också med tanke på de kommunala ägarna?
Läs också:
Viktigt att det lokala kulturutbudet tryggas