Trojka utreder intressebevakningen
Kommunförbundet har tillsatt en utredningsgrupp som ska utreda hur kommunerna och landskapen ska organisera sig i framtiden. Gruppen består av stadsrådet Markku Andersson, landskapsrådet Olav Jern och kommunforskaren Siv Sandberg.
– Det här är ett erbjudande vi inte kunde tacka nej till, säger Jern och Sandberg.
I går torsdag samlades trojkan till ett första möte i Helsingfors.
– Vi är redan i gång, intygar Jern och Sandberg.
Olav Jern är pensionerad landskapsdirektör i Österbotten, Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi och Markku Andersson har varit stadsdirektör i Villmanstrand och Jyväskylä. Han är första vice ordförande i Kommunförbundets styrelse.
Bakgrunden till utredningen är landskapsreformen, som när den träder i kraft år 2019 kommer att innebära stora förändringar för kommunerna och landskapen. Utredningsgruppens uppgift är att kartlägga hur kommunerna och landskapen ska organisera sig på riksnivå i framtiden. Vem ska sköta kommunernas och landskapens intressebevakning? Hur ska de sakkunnigtjänster som Kommunförbundet erbjuder sina medlemmar i dag organiseras i framtiden?
– En stor del av vårt uppdrag går ut på att ordna höranden, det vill säga att diskutera med Kommunförbundets medlemmar och intressentgrupper, bland annat med representanter för statsmakten, säger Olav Jern.
När han pensionerades från sitt uppdrag som landskapsdirektör i Österbotten lovade han dyrt och heligt att han inte skulle bli utredare.
– Nu får jag äta upp det jag sa. Det fick helt enkelt inte att tacka nej till ett så här intressant uppdrag, säger Jern.
Siv Sandberg kallar uppdraget ett ”Once in a Lifetime”-uppdrag.
– Ett erbjudande som det här får man bara en gång i livet, säger hon.
Det som gör utredningsuppdraget så intressant är att landskapsreformen är en av de riktigt stora reformerna i Finland.
– Vi speglar vårt uppdrag mot en framtid som ingen med säkerhet vet hur den blir, säger Sandberg.
Utredarna kommer att titta extra noggrant på hur de nordiska grannländerna har organiserat sin intressebevakning.
– Grovt räknat finns det en norsk och en dansk modell. I Norge, liksom i Sverige, finns det en riksorganisation för kommunerna och landskapen, medan det i Danmark finns två, en organisation för kommunerna och en för regionerna, konstaterar Sandberg.
Utredarna kommer att skissa upp en preliminär vägkarta över hur en framtida organisationsmodell för de finländska kommunerna och landskapen kunde se ut.
– Uppdraget är känsligt, det vet vi, säger Jern och Sandberg. Därför är det viktigt att alla upplever att de blir hörda.
Behöver starka landskap och stora städer en separat organisation för intressebevakning?
– Förhållandet mellan staten och kommunerna är i dag formaliserat via Kommunförbundet. Vill man ha inflytande, måste man vara medlem, säger Jern.
Kommunförbundets pressmeddelande.
