Enestam: Pensionärer har tid och kompetens
I Kimitoön har antalet pensionärer som kandiderar i kommunalvalet fördubblats sedan förra valet. Samma trend gäller också Pargas och Åbo. Jan-Erik Enestam som ställer upp i Kimitoön är inte förvånad, utan tycker det speglar åldersstrukturen i regionen.
Enligt Kommuntorgets och Svenska Yles kartläggning har andelen pensionärer som ställer upp i kommunalvalet ökat i de tvåspråkiga kommunerna sedan förra kommunalvalet.
En av de kommuner där ökningen är stor är Kimitoön. År 2012 ställde 6 stycken pensionärer upp i kommunalvalet, i år är de 12 stycken. Också i Pargas har antalet pensionärer ökat från 12 till 20 och i Åbo från 36 till 57.
Jan-Erik Enestam, tidigare riksdagsman och minister är en av pensionärerna som ställer upp för SFP i Kimitoön, men helst vill han inte profilera sig som pensionärskandidat.
– Jag vill profilera mig som någon som jobbar för det allmänpolitiska. Jag ställer upp för att jag tycker vi behöver mer handling och mindre käbbel i Kimitoön, säger Enestam.
Att åldersstrukturen ser ut som den gör i Kimitoön och Åboland förvånar ändå inte honom.
– I Åboland har vi fler invånare som är 65 + än genomsnittet i övriga landet och det återspeglas naturligtvis i kandidatuppställningen. Om samma människor ställer upp i år som förra gången har de dessutom blivit fyra år äldre, säger Enestam.
Han ser inte heller att fler pensionärer i politiken skulle påverka kommunpolitiken negativt. Enligt Enestam är det också ur den äldre befolkningens synvinkel viktigt att det finns arbetsplatser och goda utbildningsmöjligheter i kommunen. Att arbeta för den yngre befolkningen står inte i konflikt med att utveckla god service för de äldre.
– Många pensionärer har barn och barnbarn och vill gärna jobba för deras bästa. På samma sätt ligger det i yngre politikers intresse att deras föräldrar har det bra. Jag ser inte att det finns en konflikt mellan generationerna, säger Enestam.
Enligt resultaten i Kommunförbundets preliminära beslutsfattarenkät, som Kommuntorget skrivit om tidigare, är det framför allt privata skäl som minskar viljan att ställa upp som kandidat i kommunalvalet.
– Privata skäl betonas bland annat eftersom förtroendeuppdragen tar mer tid, samordningen av arbetslivet och familjen är allt mer krävande och man vill ha tid också för egna och familjens fritidsintressen, bedömer Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Enestam tror tidsbristen kan vara en orsak att det överlag blivit svårare att hitta kandidater som vill ställa upp, men han tror framför allt det handlar om att politiken förändrats.
– På 60- och 70-talet byggde vi nya grundskolor och social- och hälsovårdscentraler. Nu går utvecklingen i en annan riktning och som kommunalpolitiker kan du vara tvungen att vara med och fatta beslut t.ex. om att lägga ner byskolor. Det är inte alla som vill vara med och utsättas för den kritiken, säger Enestam.
Han ser framför allt att man ska ta till vara den kompetens som olika kandidater besitter.
– Om inte de som besitter något slags kunskap, har erfarenhet, nätverk och dessutom tid ställer upp så får vi inte ens ett B-lag utan ett C-lag. Det finns fortfarande många konkreta frågor att besluta om i kommunerna också efter reformerna, säger Enestam.
