Centern: Vården går före språket
Ändamålsenlig vård är viktigare än språket – statsministerpartiet Centern håller fast vid lösningen med 12 fulljourssjukhus och väljer Seinäjoki framom Vasa. Deprimerande, kommenterar Ulla-Maj Wideroos, ordförande för svenska reformgruppen Centerns motiveringar till Kommuntorget.
Centerns arbetsgrupp behandlade på begäran av Kommuntorget frågan om svenskans ställning efter vårdreformen. Det var i maj som beskedet om att Vasa blir utan fulljourssjukhus kom. Från svenskt håll har man lobbat hårt för den så kallade modellen 12+1, där Vasa centralsjukhus med argumentet att sjukhuset bäst kan trygga de språkliga rättigheterna skulle få fulljour. Statsministerpartiet Centern har nu på begäran av Kommuntorgets enkätförfrågning som skickats ut till alla partier behandlat frågan.
Kommuntorget återkommer till de andra partiernas svar senare i veckan. Centern håller fast vid att 12 fulljourssjukhus räcker. Motiveringen är att det enda som talar för Vasa är språket. Ändamålsenlig vård är viktigare än svenskan, lyder Timo Korhonens svar. Han är riksdagsledamot och ordförande för Centerns kommun- och regionarbetsgrupp.
– Vasa centralsjukhus är beläget vid kusten, och nåbarheten är inte den bästa. Seinäjoki går före eftersom nåbarheten är bättre. När grundrättigheterna bedöms är de språkliga rättigheterna ett viktigt och vägande argument, men samtidigt måste man också bedöma den jämlika rätten till service och kvalitativt sett god vård. Målet är att hitta en lösning som möjligast väl tryggar rätten för alla mänskor att få kvalitativ vård och service på sitt eget språk, konstaterar Korhonen.
Centern anser att det inte är motiverat med en lösning med 13 fulljourssjukhus, eftersom avståndet mellan Seinäjoki och Vasa endast är 80 km och man inte uppnår de eftersträvade effekterna av vården, det vill säga att utveckla samarbetet.
Enligt Centern har man ändå noggrant beaktat koordineringen av de grundläggande rättigheterna i beredningen av förordningen (”Lex Vasa”).
– Enligt de nuvarande förslagen som är på remissrunda är det också i fortsättningen möjligt för den svenskspråkiga befolkningen att få jourservice inom specialsjukvården i Vasa med undantag av sällsynta fall där det primära är att patienten för ändamålsenlig vård, lyder Korhonens svar.
”Nonchalansen är stor”
Ulla-Maj Wideroos, (SFP), ordförande för Svenska reformgruppen, säger att Centerns svar gör henne deprimerad.
– Jag förstår att Centern måste försvara förslaget som gjorts av partiets egen minister men är chockad över att man inte satt sig mer in i de svenska frågorna, att nonchalansen är så stor.
Wideroos anser att Centerns utlåtande präglas av okunskap.
– Man kan inte ha läst på när man hävdar att det enda som talar för Vasa är att sjukhuset bättre kan tillgodose vård på svenska. Det stämmer inte. Vasa sjukhus har många specialiteter med hög kvalitet.
Wideroos förundrar sig också över Centerns ovilja att komma emot i Kommuntorgets fråga om hur man kan garantera att den svenskspråkiga befolkningen får sin röst hörd i landskapen, och om partiet kunde tänka sig en liknande modell som tillämpas i Kommunförbundets styrelse (se fråga 2).
– Den modellen fanns ju i den förra regeringens förslag. Det här (nya) är enbart ett partipolitiskt beslut som gör Centern starkare i Seinäjoki. Eftersom man tänkt sig att staten ska styra finns det inget som hindrar att man tvingar de två landskapen till samarbete. Nu får Seinäjoki makten. Hade viljan funnits skulle man med språket som argument ha gett bägge sjukhusen fulljoursstatus. Ett fulljourssjukhus lockar till sig läkare. Att gå miste om fulljourstatus blir förödande på sikt. När en bit faller bort, faller nästa.
Kommuntorgets frågor:
1. I Österbotten bor ca 100 000 personer med svenska som modersmål. Hur ska dessa personer garanteras vård på svenska (även fulljour) om de i framtiden är hänvisade till Seinäjoki centralsjukhus istället för Vasa centralsjukhus?
År 2009 slog grundlagsutskottet fast att områdesindelningen bör tillgodose grundläggande språkliga rättigheter (Lex Karleby GrUU 21/2009).
Mot den här bakgrunden, hur motiverar man att fulljoursjukhuset placeras i Seinäjoki istället för i Vasa?
2. Hur ska man garantera att den svenskspråkiga befolkningen får sin röst hörd i landskapen?
Eftersom de svenskspråkiga är relativt sett få till antalet finns det risk att de inte får representation i landskapets fullmäktige och styrelse.
I Kommunförbundet tillämpar man en modell där en styrelseledamot också är representant för den svenskspråkiga befolkningen (för närvarande Maarit Feldt-Ranta, SDP). Hur ställer ni er till en liknande modell för landskapens beslutande organ?
Centerns svar, riksdagsledamot Timo Korhonen, ordförande för Centerns kommun- och regionarbetsgrupp:
Jämförelse mellan Vasa och Seinäjoki centralsjukhus
Södra Österbottens (Seinäjoki) centralsjukhus (198 242 invånare) ligger mitt i det vidsträckta landskapet och har goda landsvägsförbindelser. Dygnet-runt-jouren gäller hela landskapet och är koncentrerad till en ny jourenhet i anslutning till centralsjukhuset. Det geografiska läget är gynnsamt när en jourpatient måste flyttas från centralsjukhuset till ett universitetssjukhus.
När man ser på tillgängligheten ur befolkningens synvinkel på kartan över de tolv joursjukhusen går Seinäjoki förbi Vasa.
Sjukhuset har en bred jour med specialiteteter. Den egna kardiologiska akutverksamheten har varit liten, och sjukhuset har enligt överenskommelse anlitat Vasa centralsjukhus för hjärtundersökningar och behandlingar samt onkologi under jourtid.
Vasa centralsjukhus (169 652 invånare) är det enda centralsjukhuset som ligger inom ett sjukvårdsdistrikt där majoritetsspråket är svenska. I Vasa finns en levande tvåspråkighet både bland patienterna och bland sjukhuspersonalen.
Vasa centralsjukhus ligger längre från ett universitetssjukhus än något annat centralsjukhus i Finland. Det ligger vid kusten och tillgängligheten är inte den bästa. På grund av de långa avstånden och språkförhållandena erbjuder Vasa centralsjukhus omfattande tjänster, trots att invånarna är relativt sett få och friskare än genomsnittet. Sjukhuset har upprätthållit dygnet-runt-jour inom cirka 10 specialiteter. Å andra sidan har invånarna i de norra delarna av Vasa sjukvårdsdistrikt kortare väg till jouren i det likaså tvåspråkiga Karleby, som sköter bland annat förlossningar.
Vasa sjukvårdsdistrikt har nyligen bytt specialupptagningsområde från Tammerfors till Åbo.
Vid jourfall anlitar Vasa fortsättningsvis Tammerfors universitetssjukhus i stor utsträckning på grund av det kortare avståndet att flytta patienter. Tammerfors specialupptagningsområde är tvåspråkigt.
Sammanfattning och slutsatser
Vid bedömningen av de grundläggande fri- och rättigheterna utgör de språkliga rättigheterna en tungt vägande grund, men samtidigt bör också lika rätt till service och god vård bedömas.
Målet är att finna en lösning som så bra som möjligt garanterar var och en rätten till högklassig service och vård på det egna språket.
Vasa sjukvårdsdistrikt är tvåspråkigt, Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt är finskspråkigt.
Centralsjukhusen har haft för vana att komma överens om praktiskt samarbete särskilt under jourtid. Utifrån en helhetsbedömning bestämdes att fulljouren placeras i Seinäjoki.
För Vasa talade bara det i sig viktiga faktumet att den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter skulle tillgodoses bättre där. Om det fanns 13 sjukhus med fulljour i syfte att tillgodose de språkliga rättigheterna skulle det finnas två sjukhus med fullservice på 80 km:s avstånd från varandra. Då skulle ingenting sporra till servicesamordning. Kapprustning och svårigheter att få kompetent personal skulle bli ett växande problem i området.
En samordning av de grundläggande fri- och rättigheterna har ändå beaktats noga i lagberedningen (”Lex Vasa”). Enligt gällande lag och lagförslag på remiss kommer det även i fortsättningen att vara möjligt för den svenskspråkiga befolkningen att få jourtjänster inom den specialiserade sjukvården i Vasa. Det gäller dock inte de mycket sällsynta fallen av jourtjänster som omfattas av avtal inom specialupptagningsområdet eller avtal om vård vid ett annat centralsjukhus utanför specialupptagningsområdet eller fall som kräver vård vid ett universitetscentralsjukhus. I dessa fall, vid en sällsynt eller livshotande sjukdom eller skada som kräver samlad kompetens, ska adekvat vård prioriteras. Ministeriet kommer att följa hur reformen verkställs med tanke på dels patientsäkerheten, dels att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter ska tillgodoses. Det sker inom uppföljningen av omstruktureringen av den specialiserade sjukvården hösten 2017.
På fråga 2 svarar vi att den svenska representationen kommer att tillgodoses i enlighet med de allmänna språkliga rättigheterna. Jämförelsen med representantmodellen vid Kommunförbundet är inte motiverad. Kommunförbundet är en förening som består av medlemskommuner. Landskapen utför de uppgifter som de har enligt lag.
Läs också: Starkt stöd bland oppositionen för fulljour i Vasa
Det är bedrövligt hur man negligerar historie skrivningen och framförallt opåläst. Visst svenskan är den särprägel som borde räcka för underlaget. Detta är maktpolitik inget annat . Däremot som jag läst mig till finns inget skrivet om att man skulle få mer pengar för att man har ett fulljour sjukhus. Åtminstone jag kan inte utläsa nåt men här på kommuntorget finns säkert dom som kan rusa den diffusa texten bättre.
En märklig motivering bland snömoset är att det skulle vara en nackdel att Vasa ligger långt från universitetssjukhus. Tvärtom, en sådan region borde stödas upp med fullskaligt sjukhus i rättvisans namn.
Pehr Löv
Vad sägs från EU håll om dylikt förfarande mot en språklig
minoritet, som har sitt språk förankrat i grundlagen?
Skulle för en gångs skull kräva lite ärlighet och realism av de personer och framförallt SFP,s populister som talar för att Vasa skulle bli ett fulljoursjukhus. Alla vet vi nog att det aldrig skulle lyckas. Vasa klarar inte ens idag av att upprätthålla en fungerande jour med 10 specialiteter. Sjukhuset har varit i en akut kris de senaste tio åren. Man har milslånga köer och inget fungerar på sjukhuset för att man inte trots dyra uppoffringar har försökt rekrytera läkare istället för de läkare som har lämnat sjukhuset. Idag har man 30 % av läkarvakanserna obesatta. Hur i herrans namn tror man att man då skulle hitta 100 nya TVÅSPRÅKIGA läkare som en fulljour skulle ha inneburit. Sjukhusbyggnadernas underhåll har grovt misskötts de senaste tjugo åren och hela sjukhuset borde genomgå en mycket kostsam totalrenovering. Tror förespråkarna för fulljour Vasa att beslutsfattarna och politikerna i Helsingfors inte är medvetna om dessa enorma brister som finns i Vasa. Att ni då ännu dagligen i press och radio försöker lura och vilseleda befolkningen i Österbotten är mera än graverande. Den dystra sanningen om Vasa Centralsjukhus bör komma fram.
Jag tycker det blir rundgång i argumentationen från Centerns sida när man säger att Seinäjoki ska ha fulljour för att garantera den ”jämlika rätten till service och kvalitativt sett god vård.” Vården blir ju inte jämlik och kvalitativ om patienten inte kan kommunicera med personalen. Vård är inte enbart teknik utan också bemötande och kommunikation.