Svenska Österbotten utan full jour - nu börjar striden
Svenska Österbotten hänvisas i framtiden till centralsjukhuset i Seinäjoki. Vasa centralsjukhus är inte med bland de tolv centralsjukhus som föreslås få omfattande jour. Så lyder Social- och hälsovårdsministeriets färska förslag. – Helt oacceptabelt. Jag har ändå inte kastat yxan i sjön, vi fortsätter lobba för att Vasa centralsjukhus ska få hålla sin fulljour, säger Ulla Maj-Wideroos (SFP), ordförande för svenska reformgruppen.
Social- och hälsovårdsministeriet publicerade i dag sitt förslag till jourförordningen, som fastslår vilka sjukhus som får omfattande jour dygnet runt. Det är tolv centralsjukhus med den statusen. Vasa centralsjukhus hör enligt ministeriets förslag inte till dessa.
– Det är solklart att det är ett felaktigt förslag med motiveringen att båda språkgrupperna måste behandlas jämlikt. Ministeriets förslag ger en signal om att man anser att Vasa centralsjukhus kan nedgraderas och inte längre är i första klassen, säger Ulla-Maj Wideroos, ordförande för Svenska reformgruppen, som är en svensk referensgrupp för det svenska i vård- och regionreformen.
Vasa centralsjukhus erbjuder i dagens läge vård åt ca 100 000 svenskspråkiga.
– Det här är en konfliktsituation. Nu vässar vi argumenten och fortsätter med kampen. Loppet är inte kört men vi kommer att tvingas vara arga en lång tid framöver. På ministeriet är man nog medveten om argumenten, säger Wideroos.
”Inte så illa”
Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt tycker att läget inte är så illa som man befarade tidigare.
– Det ser inte så hotfullt ut utan handlar mer om vad de övriga sjukhusen inte får göra. Det blir inga stora restriktioner, vi kommer att kunna upprätthålla det mesta.
Honga bedömer ändå att Vasa centralsjukhus inte längre kommer att kunna sköta ortopediska nattoperationer.
– Dagtid får man däremot operera. Det är inget dramatiskt här.
Efter vårdreformen ska staten finansiera social- och vården, medan landskapen står för organiseringen. Det som ändå oroar Honga är vad som händer om staten stramar åt budgeten. Sjukhusen måste då själva avgöra vad de kan göra med pengarna.
– Det som åtminstone måste finnas kvar i Vasa är förlossningarna och inremedicinska jouren.
På svenskt håll har man lobbat för att antalet ska vara 12+1, med motiveringen att Vasa centralsjukhus av språkliga skäl bör få omfattande jour.
Enligt linjedragningen ska ett fullskaligt joursjukhus ha minst 10 specialiseringar. På Vasa centralsjukhus har man i dagsläget 14.
Samtidigt har frågan väckts om regeringens reform fyller grundlagens krav om språklig service. Det är långt från till exempel Korsholms skärgård till Seinäjoki.
– En del av verksamheten blir självklart kvar men en fullständigt svenskspråkig kan inte skickas till Seinäjoki där den inte kan göra sig förstådd och inte förstår vad personalen säger. Vill Södra-Österbottens sjukvårdsdistrikt faktiskt bli tvåspråkigt? undrar Wideroos.
Reformen kan falla i grundlagsutskottet
Som Kommuntorget skrev i onsdags kan avsaknaden av en språkkonsekvensbedömning åter leda till grundlagsproblem. Också Markku Suksi, expert i offentlig rätt gör i torsdagens Vasabladet samma bedömning.
Annika Lapintie, (VF) ordförande för grundlagsutskottet säger att man åtskilliga gånger under den här valperioden påpekat för regeringen att en språkkonsekvensbedömning måste göras i god tid under lagberedningen. Att göra en språkkonsekvensbedömning först efter remissrundan kan innebära latläxa.
– Om vi hittar något som strider emot de språkliga rättigheterna kräver grundlagsutskottet ändringar, säger Lapintie.
Under förra regeringen föll vårdreformen i grundlagsutskottet på att lagförslaget inte var grundlagsenligt. Det berodde på att tiden för valperioden tog slut. Enligt nuvarande tidtabell skulle lagförslaget nå riksdagen hösten 2016. Men tidtabellen är snäv med tanke på att vårdreformen ska köra igång 2019.
Under förra perioden slog grundlagsutskottet i sitt utlåtande fast att om det finns flera alternativ att dela upp ett område administrativt måste man välja det som bäst kan trygga de språkliga rättigheterna.
– Det förutsätter ändå att det inte finns andra alternativ som väger tyngre, som till exempel frågan om att överhuvudtaget få vård. Det är ännu för tidigt att ta ställning till frågan, säger Lapintie.
Det där håller inte, kontrar Wideroos:
– Att få vård på sitt modersmål utesluter inte att få vård. Enligt språklagen och grundlagen ska båda språkgrupperna få lika god vård. Det här alternativet blir sämre för tusentals människor.
Också Kristina Wikberg, direktör på Kommunförbundet anser att ministeriets förslag är obegripligt.
– Det är allvarligt ur svensk synvinkel. Det finns många som faktiskt inte kan beskriva sina symtom på finska i Österbotten. De senaste åren har vi tvingats gå igenom så många liknande kamper om rätten till service på svenska. Varför måste man alltid ta till den sista striden i grundlagsutskottet? Varför riskerar man att reformen faller eller försenas? undrar Wikberg.
Reformgruppen för svenskan i vård- och förvaltningsreformen har försett både minister Rehula och projektchef Tuomas Pöysti med information om och krav ur tvåspråkighetssynvinkel – utan att ha fått gehör.
– På nästa möte planerar vi att bjuda in en expert på grundlagsfrågor som kan kommentera förslaget till jourförordning, säger Wikberg.
Lex Karleby i bakgrunden
Turerna kring fulljouren påminner i mångt och mycket om diskussionen om Karlebys orientering som blev ett politiskt prejudikat. Det var en gigantisk kamp om huruvida den tvåspråkiga Karlebyregionen skulle regionförvaltas från finska Uleåborg eller från tvåspråkiga Vasa. Centern ville driva Karleby norrut. Då fastslog grundlagsutskottet 2009 att man måste utgå från den modell som med större sannolikhet tryggar språkminoritetens rätt till service. Samma tolkning är fortfarande i kraft.
Förslaget ska ännu ut på en remissrunda innan det behandlas i grundlagsutskottet. Remisstiden går ut den 10 september.
12 joursjukhus:
Den mest krävande jouren, dygnet runt, koncentreras till 12 sjukhus. De fem universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg ska erbjuda den mest krävande vården. De sju övriga centralsjukhusen med omfattande jour ska finnas i Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu och Rovaniemi. För hälften av finländarna blir restiden till närmaste sjukhus med en omfattande jourenhet under 30 minuter och för 80 procent under 50 minuter.
Vid övriga centralsjukhus, dvs. i Kotka, S:t Michel, Nyslott, Tavastehus, Vasa, Karleby, Kajana och Kemi, ordnas samjour dygnet runt för primärvården och den specialiserade sjukvården. Samjouren ska omfatta de vanligaste specialområdena samt socialjour, och vid behov också jour för mun- och tandvården. Vissa krävande operationer ska koncentreras till sjukhusen med omfattande jour.
Vid de minsta sjukvårdsenheterna, till exempel kretssjukhusen, läggs vissa funktioner ned.
Enligt förslaget ska social- och hälsovårdsministeriet i fortsättningen kunna bevilja undantagstillstånd för jour dygnet runt när det gäller primärvård eller akutmedicin, om sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet motiverat och enhälligt föreslår detta.
Läs också: Vårdreformens språkkonsekvenser måste bedömas – annars problem med grundlagen
Seinäjokiborna kan istället ta sig till Vasa, som har tvåspråkig service!