Vårdlandskapen blir välfärdsområden i vårdreformen
De 21 självstyrande områdena som bildas i samband med social- och hälsovårdsreformen ska härefter kallas välfärdsområden.
Enligt de nya linjedragningarna som regeringen presenterade på tisdagen blir det Egentliga Finlands välfärdsområde som koordinerar samarbetet kring den svenska servicen i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Ansvaret för utvecklingen av de svenska tjänsterna ges till Västra Nylands välfärdsområde. Beslutet innebär att Österbottens välfärdsområde som aspirerat på både koordinering och utveckling blir utan.
Lär mera: Österbotten vill bli ”vårdlandskap X” — Vår situation är unik, säger sjukvårdsdistriktets direktör
I den nya precierade förslaget till reform ska det fortfarande vara möjligt för välfärdsområdena att köpa tjänsten av privata bolag, något som även familje- och omsorgsminister Krista Kiuru bekräftade under tisdagens presskonferens.
— Tjänster ska fortfarande i stor utsträckning kunna skaffas av privata tjänsteproducenter: alla tjänster ska kunna skaffas, om det inte särskilt i lag är förbjudet att skaffa dem, heter det i regeringens pressmeddelande.
Vilka uppgifter som ska betraktas som offentliga förvaltningsuppgifter och utövning av offentlig makt preciseras i motiveringen. All utövning av offentlig makt ska bygga på lag. Offentlig makt kan utövas i privata tjänsteproducenters tjänster, om det föreskrivs om detta genom lag, såsom det i barnskyddslagen och specialomsorgslagen föreskrivs om användningen av begränsningsåtgärder.
Servicesedlar ska kunna användas även i fortsättningen. Lagen om servicesedlar förblir i kraft, och avsikten är att den framöver ska revideras separat, heter det vidare i pressmeddelandet.
Tillämpningstiden för uppsagda avtal tre år
Om uppsägning av avtal vid utläggningen av tjänsteproduktion heter det så här:
— I stället för att vissa avtal om utläggning av verksamhet enligt det tidigare förslaget skulle förklaras ogiltiga, ska det i stället vara möjligt att säga upp vissa avtal. Endast mycket omfattande och betydande avtal och punkter som gäller verksamhet om vilken det uttryckligen föreskrivs ett förbud mot utläggning (t.ex. utövning av offentlig makt, socialjour) ska ogiltigförklaras.
Välfärdsområdet ska ha möjlighet att säga upp avtal som inte uppfyller ogiltighetskriterierna men där det har avtalats om frågor som hör till organiseringsansvaret på ett sådant sätt att organisationsansvaret inte fullgörs enligt välfärdsområdets sammantagna bedömning. Vid den sammantagna bedömningen ska det säkerställas att välfärdsområdet utifrån sitt organiseringsansvar har rätt att fatta beslut om tjänsterna inom sitt område på lika grunder och att välfärdsområdet har en tillräcklig egen tjänsteproduktion. Tillämpningstiden för ogiltiga och uppsagda avtal förlängs till tre år, och i fråga om avtal som ska sägas upp är det möjligt att förlänga giltighetstiden, om tillgången till tjänster i annat fall skulle äventyras.
Regeringen tar även ställning till samarbetet mellan välfärdsområdena:
— Ett välfärdsområde kan ordna och producera tjänster i ett annat välfärdsområde endast om det samarbetar eller bedriver verksamhet med välfärdsområdet i fråga (anskaffning av tjänster från ett annat välfärdsområde, en gemensam tjänst/ett gemensamt organ, samarbete inom ett samarbetsområde, tjänster som centraliseras, ett gemensamt bolag).
Finansieringen av kommunerna precieras
På basis av remissvaren föreslås att det maximala beloppet av den permanenta övergångsutjämning som anknyter till förändringarna i kommunernas finansiering blir +/- 60 euro per invånare i stället för det tidigare föreslagna +/- 100 euro. Till kommunernas statsandelssystem har dessutom fogats ett nytt kriterium: en tilläggsdel för ökat invånarantal (ca 29 miljoner euro), genom vilken man svarar på det ökade servicebehov som följer av ökat invånarantal i tillväxtkommuner. Tilläggsdelen finansieras inom statsandelssystemet med ett jämnstort belopp per invånare, medan ändringen av övergångsutjämningen inte förutsätter finansiering.
Egendomsarrangemang och kompensation
Samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten föreslås bli överförda till välfärdsområdena med sina tillgångar och skulder. Utan någon ersättning överförs till välfärdsområdena från kommuner och övriga samkommuner lös egendom som används av social- och hälsovården och räddningsväsendet samt avtal och semesterlöneskuld för den personal som överförs. Överföringarna korrigerar grundkapitalet, vilket innebär att de inte påverkar resultaträkningen. Till denna del har propositionen inte ändrats.
Egendomsarrangemangen kan medföra kostnader för kommunerna som kommunerna inte själva kan påverka. Därför innehåller propositionen den reglering om kompensation som grundlagsutskottet förutsätter. På basis av remissvaren har den ersättningsgrund som används i kompensationsregleringen beräknats till 0,5 procentenheter av det kalkylerade behovet att höja kommunalskattesatsen.
Finansiering av välfärdsområdena
Den tills vidare permanenta övergångsutjämningen i välfärdsområdenas finansiering har på basis av remissvaren ändrats till de asymmetriska beloppen +200 och -100 euro per invånare i stället för de tidigare föreslagna beloppen +/- 150 euro per invånare. Denna ändring finansieras av staten. Övergångsperiodens längd är sju år i enlighet med vad som föreslagits tidigare.
Tvåspråkighetens viktningsvärde i bestämningskriterierna för social- och hälsovårdsfinansieringen höjs från 0,35 procent till 0,5 procent. Höjningen dras av från den kalkylerade finansiering som fördelas på basis av servicebehovet, så att servicebehovets andel sjunker från 81,6 procent till 81,45 procent.
Kommunförbundet: Trygga kommunernas bärkraft
I en kommentar till de nya linjedragningarna i vårdreformen säger Kommunförbundet att de preciseringar som gäller reformens inverkan på kommunernas ekonomi är ett steg i rätt riktning men otillräcklig.
— Kommunernas ekonomiska bärkraft och inversteringsförmåga måste tryggas i beredningen av social- och hälsovårdsreformen, understryker Kommunförbundets vice vd Timo Reina.
Kommunförbundet anser också att regeringen i beredningen av reformen inte i tillräcklig hög grad beaktat remissutlåtandena och olikheterna mellan kommuner och landskap. Förbundet kritiserar också den strama tidtabellen.
Regeringens målsättning är att propositionen lämnas till riksdagen i början av december 2020.
För att den föreslagna helheten ska träda i kraft krävs riksdagens godkännande.
Läs hela pressmeddelandet här.
Kommunförbundets pressmeddelande.
