Saknar någon kommunreformen?

8.10.2015

Vem kommer längre ihåg kommunreformen? Eventuellt saknar någon den. En målsättning då det begav sig var att skapa färre, bärkraftiga kommuner för att garantera likvärdig social- och hälsovård i hela landet.

Kommun- och servicestrukturreformen var det otympliga namnet Matti Vanhanens (c) regering. Året var 2006.

Men kommunreformen mötte hårdnackat motstånd. Många utredningar gjordes och många ministrar har varit  inblandade. Men den ena efter den andra gav upp  och den stora strukturreformen fick läggas på is.

Några sammanslagningar blev ändå av och en del av Sibbo överfördes till Helsingfors med tvång. Men den stora strukturreformen med starka primärkommuner uteblev. Också metropolutredningen slutade i total oenighet.

Men skam den som ger sig. Jyrki Katainens (saml) sexpartiregering  lanserade 2011 såväl en kommunrefrom som en social- och hälsovårdsreform. 2014 slopades den så kallade tvångsparagrafen som skulle ha gett regeringen rätt att slå samman kommuner som uppfyller vissa kriterier.

Regeringen Katainen blev regeringen Stubb och allt fokus lades på den stora vårdreformen. Social och hälsovårdsreformen drevs envist vidare våren 2015 trots att riksdagens grundlagsutskott protesterade. Slutligen föll försöket eftersom det strider mot kommunernas självbestämmanderätt.

Nu är det allvar igen. Regeringen Sipilä agerar som en målmedveten ledningsgrupp, lägger upp strategi, spetsprojekt och tidtabeller.

  • Regeringsprogrammet stadgar att landet ska delas in i högst nitton vårdområden.
  • Expertgruppen under ledning av direktörern för statens revisionsverk, Tuomas Pöysti, föreslår nio till tolv områden.
  • Pöysti är utsedd att leda projektgruppen för social- och hälsovårdsreformen fram till 30 september 2017. Till Pöystis uppdrag hör också att bereda en möjlig förvaltningsreform.

Om de nya områdena vet vi i dag: områdena ska vara självstyrande och ledas av folkvalda förtroendemän. Minst 50 procent av kommunernas uppgifter överförs till områdena, eventuellt blir det mera, till exempel landskapens uppgifter och regionförvaltning. Bildningen är också under lupp. Åtminstone cirka 400 000 kommunala arbetstagare berörs.

Om de nya områdena får rätt att uppbära skatt blir det med centerns riksdagsgrupps ordförande Matti Vanhanens ord: ”Historiens största skattereform”.

Under oktober ska regeringen informera om antalet områden. 14.10. är nämnt som datum.

Efter att vi vet hur stort antalet områden blir börjar de olika arbetsgrupperna jobba. Efter påtryckning är Kommunförbundet också representerat i grupperna. Också partierna som sitter i opposition ska delta.

Tidtabellen är snabb. Lagen om anordnande av social- och hälsovård är tänkt att ge till riksdagen redan i höst. De nya områdena ska bildas under 2018 och 2019.

 

 

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här