Pyttis har utlokaliserat det mesta: Struntprat säger kommundirektören om varningarna

11.5.2016

Pyttis har sitt på det torra då man utlokaliserat vården. Så tänker man i den lilla kommunen i Kymmenedalen som är inofficiell finländsk mästare i utlokalisering. Kommunförbundet har varnat för att sluta långa avtal med privata vårdbolag. Landskapen tar över efter vårdreformen och kommunerna kan i värsta fall få betala dubbelt. – Struntprat, vi har ett avtals-Finland, säger Olli Nuuttila, kommundirektör i Pyttis.

Oy Pyttis AB, så kunde man nästan kalla den lilla tvåspråkiga kommunen som utlokaliserat nästan alla sina tjänster – till och med utlokaliseringen har utlokaliserats. Ännu för några år sedan skötte Pyttis allt själv. Men idag är det endast den lagstadgade grundutbildningen, största delen av daghemmen och förskolorna samt byggnadstillsynen som kommunen sköter själv.

Pyttis kan därmed titulera sig inofficiell finländsk mästare i utlokalisering. Den mest betydande delen är social- och hälsovården. Fullmäktige beslöt 2014 att utlokalisera vården till Attendo som från och med 2015 började vårda Pyttisborna. Avtalet är 10 år långt och dess värde är 16 miljoner euro, eller 160 miljoner euro på 10 år.

Också på många andra håll försöker kommunerna på motsvarande sätt gardera sig inför vårdreformen. Bland annat i Österbotten har politiker i Pedersöre lobbat för att samägda bolag räddar den lokala servicen och arbetsplatser i framtiden.

Vad sker efter 2019?

Pyttis avtal med Attendo stäcker sig fram till 2025. Men om vårdreformen ros i hamn tar landskapen över social- och hälsovården från och med 2019. Kommunförbundet har varnat kommunerna för att sluta långa avtal med privata bolag som inte går att säga upp ifall reformen genomförs.

– Vi kan inte lita på att lagstiftningen kommer att garantera att alla avtal överförs till det nya självstyrelseområdet. I värsta fall tvingas kommunen betala dubbelt för vården eller dyrt för att häva avtalen, sade Arto Sulonen, direktör för juridiska enheten vid kommunförbundet i en intervju för Kommuntorget i oktober.

Förra veckan påminde Kristina Wikberg, Kommunförbundets direktör för svenska och internationella ärenden  i sin blogg om att kommunerna kan tvingas betala dubbelt upp. ”Först i och med att de är bundna till avtalet och sedan i och med den nedskärning som görs via ett nytt skatte- och statsandelssystem.”

Pyttis kommundirektör Olli Nuuttila fnyser åt det här.

– Struntprat. Finland är ett avtalsland. Till exempel Helsingfors har slutit mängder av avtal med olika serviceföretag, man kan inte tro att avtalen inte skulle överföras till Nyland ifall landskapen kommer att ta över. Det är helt solklart, säger Nuuttila och fortsätter:

– Jag har hört tjänstemännen på social- och hälsovårdsministeriet yttra sig i samma ordalag och de har aldrig kunnat ge ordentliga bevis för det. Yttrandena kan basera sig på att någon ogillar förfarandet.

Förra veckan kom också nyheten om att regeringen vill komma åt kommunernas möjligheter att ingå längre vårdavtal med privata bolag samt begränsa investeringarna med en temporär lag. Det kan bli en kapplöpning om vem som hinner först. I Österbotten har man fört långtgående diskussioner om offentligt-privata partnerskapsbolag kring vården.

I Pyttis tar man frågan med ro.

­– Vi har nog vårt på det torra. Det kan ju inte gälla retroaktivt, kommenterar Jan Appelberg,(Gröna) ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.

– Processen med vårdreformen har stötts och blötts i så många år redan. Jag ser inga stora farhågor, säger Bengt Renlund, (SFP) andra vice ordförande i fullmäktige.

Nuuttila anser för sin del att det Pyttis gjort gynnar hela landskapet Kymmenedalen.

– Om vi kan erbjuda service av god kvalitet till ett förmånligt pris, varför skulle man då vilja upphäva det? Vi har på förhand ganska långt uppnått det man eftersträvar med vårdreformen, säger Nuuttila.

Någon uppsägningsklausul finns enligt honom inte i avtalet med Attendo.

– Men under vissa omständigheter ska man kunna granska avtalet, om till exempel lagen ändras. Men varför skulle vi vilja ändra något i avtalet? Om landskapet tar över vården tar de också över avtalet, menar Nuuttila.

Valfriheten kommer också att innebära att nya aktörer växer fram.

– När kontraktet med Attendo löper ut skulle jag tro att man kan avtala om fortsättning.

”Ett pragmatiskt val”

Bakgrunden till utlokaliseringen i Pyttis var kommunens pressade ekonomi.  I bakgrunden spökade också kommunreformen och det fanns en risk att man kunde ha gått miste om sin hälsovårdsstation och fått söka sig till Kotka. Dessutom var det ofta svårt att få läkartider.

Enligt Olli Nuuttila som har en lång bakgrund inom näringslivet var det inte frågan om ett ideologiskt utan ett pragmatiskt val.

– Kunden är utgångspunkten och erfarenheten visar att vår strategi fungerat. Kunderna har gett vitsordet utmärkt för vården. Vi konkurrensutsatte inte priset, det var färdigt fastslaget. Vi ville trygga en god kvalitet och kan nu stoltsera med en av landets bästa, säger Nuuttila.

Nu kan kommunen också erbjuda specialsjukvård, vilket man inte kunnat tidigare.

– Attendos drivfjäder är att satsa på preventiv vård. På det sättet kan man uppnå besparingar inom specialsjukvården. Akutvård får man genast och icke-brådskande vård inom fyra dagar.

Vårdkostnaderna sjunkit i Pyttis

  • I Pyttis tog social- och hälsovården före utlokaliseringen 65 procent av budgeten, numera ligger andelen på ungefär 62 procent.
  • Pyttisborna har betygsatt Attendos vård med 4,65 på skalan 1-5.
  • Pyttis kan i dag också erbjuda specialsjukvård.
  • Akutvård fås genast och icke brådskande inom fyra dagar.
  • Vårdkostnaderna har gått ner några procent.

 

 Foto: Seppo JJ Sirkka EASTPRESS

Läs också:

Attendo största privata aktören