Podcast: ”Valfriheten ger bättre service på svenska”

15.3.2016

Valfrihet inom vården innebär att vårdproducenterna kan profilera sig och rikta sig till vissa grupper eller bygga upp en särskild kompetens.  – Jag ser det som ett stort steg framåt för den svenska servicen, säger Mats Brommels, ordförande för den utredningsgrupp som ger förslag till hur valfrihetssystemet inom vården ska byggas upp och nu har kommit med en mellanrapport.

Kommunpodden 15.03.2016 | Ladda ned MP3 (9 Mb)

Utredningsgruppen har tagit fram fyra modeller för hur valfriheten kunde organiseras. I korthet kan man säga att det handlar om vilka tjänster som ska höra till den så kallade kärnan, som är samma för alla, och vilka tjänster som man ska få välja fritt efter behov.

– Vi har egentligen identifierat två extremmodeller och två mellanting, förklarar Brommels.

I den ena extremmodellen har man utgått från den minsta gemensamma enheten. Den skulle bestå av en allmänläkare, en hälsovårdare/sjukskötare, en socialarbetare och en socialrådgivare. Det här teamet skulle utgöra grunden för varje individ och medborgarna skulle en gång om året välja sitt husläkarteam.

I den andra extremmodellen ingår alla tjänster i en social- och hälsovårdscentral och då finns det egentligen ingen valfrihet kvar. I modellen med kärntruppen och i mellanmodellerna kan alla tjänster som inte ingår i den så kallade kärnan väljas bland producenter inom den offentliga, privata eller tredje sektorn som är med i valfrihetssystemet.

Viktigt välja själv

Enligt Brommels ligger det största värdet i valfrihetsmodellen i att medborgarna själva får bestämma vem de vill få sin service av.

– Det ligger ett stort värde i att inte bli anvisad utan själv få välja, säger Brommels.

På sikt hoppas man att det här leder till att också serviceproducenten får ett större intresse att ägna uppmärksamhet åt den vanliga medborgarens önskemål, t.ex. då det gäller att få service på svenska.

– Sedan är det upp till bevis. Språket är  inte det enda kriteriet och vi ska inte pruta på kvaliteten, säger Brommels.

För att medborgarna ska veta hur de ska välja blir tillgången till information om vårdproducenterna väldigt viktig.

– Det ställer krav på att vårdgivaren öppet redovisar sina resultat. En del av systemet innebär också att vi fastställer ett antal kvalitets- och resultatparametrar som vårdgivarna offentligt ska redovisa.

Staten styr pengarna

Regeringen har fastställt att finansieringen, åtminstone i den första fasen av reformen, ska skötas av staten.

– Jag ser det här som en stor fördel för det innebär att vi kan ha enhetliga kriterier i hela landet. Dessutom innebär det att man kan ha strikt budgetkontroll, säger Brommels.

Sedan är grundprincipen för valfriheten att både klientavgifterna och ersättningarna till vårdgivaren är de samma oberoende om vårdgivaren hör till offentliga, privata eller tredje sektorn.

På principnivå innebär det alltså att det är staten som styr säger Brommels.

– Men landskapen kommer att ha anordnaruppgifter och övervakar att alla vårdproducenter uppfyller de krav som ställs. Dessutom kommer landskapen att upprätthålla en viss serviceproduktion själv och här har de möjlighet att organisera verksamheten så som det passar landskapet bäst.

Aktiebolag naturlig fortsättning för Kårkulla

I Svenskfinland har valfriheten och reformen väckt många frågor. I Kronoby har det florerat rykten om att man efter reformen inte längre skulle kunna söka sig över landskapsgränsen till Karleby för att få vård. Den myten vill Brommels nu slå hål på.

– Redan idag har man inom den offentliga hälso- och sjukvården rätt  att välja var man vill få vård och här kommer inget att förändras, säger Brommels.

Gällande Kårkulla gäller det att fortsätta verksamheten i en annan form, t.ex. som ett aktiebolag som erbjuder samma tjänster som Kårkulla erbjuder idag.

– Det skulle vara ett naturligt alternativ och inom valfriheten kunde man då välja att få service av Kårkulla. Kårkulla bedriver en viktig verksamhet som måste finnas och det vore  viktigt att den kompetensen inte skulle spridas för all världens vindar.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här