Nu bekämpas smittan lokalt - coronavåren tung för kommunerna
Kommunerna har hanterat coronapandemin extremt bra, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio och ger kommunerna skolvitsordet tio.
Situationen var ny och anvisningarna från myndigheterna till en början motsägelsefulla och kaotiska, trots det klarade de finländska kommunerna av att snabbt lägga om sin verksamhet i mars 2020. Skolorna övergick till distansundervisning, bibliotek och idrottsanläggningar stängde, sjukvården höjde sin beredskap och så vidare.
– Kommunernas snabba agerande resulterade i att coronautbrottet blev lindrigare än befarat, säger Tainio idag, ett halvt år senare.
I de värst drabbade sjukvårdsdistrikten – främst huvudstadsregionen (6000 smittade) och i någon mån Egentliga Finland (500) – har sjukvårdsköerna vuxit sig stora under våren och sommaren.
– Det kommer att ta tid att beta av köerna. De mest optimistiska säger att de kan återgå till normalläge ännu i år. Med de flesta sjukvårdsdistrikt uppger att de kommer ikapp köerna först i nästa år, säger Tainio.
Vid en eventuell andra våg av corona tar det förstås längre än så att normalisera köerna.
– Läget hos oss är relativt bra just nu, betydligt bättre än i exempelvis Spanien, där den andra vågen slår till med kraft just nu. Men visst är det spänt också här. För att förhindra smittan att få fotfäste på nytt, måste vi alla följa myndigheternas anvisningar.
Tung vår för personalen
Pressen på kommunerna har varit stor under våren och sommaren. Omställningen till en vardag med pandemin som ett ständigt överhängande hot har varit tung för personalen.
– I synnerhet inom social- och hälsovården och utbildningssektorn har personalen dragit tunga lass, säger Tainio.
Och pressen har fortsatt under hösten med flaskhalsar till coronatestningen och en ofta lång väntan på testresultaten.
– Det finns kommuner där en tredjedel av personalen varit frånvarande på grund av coronan. De har suttit i karantän i väntan på att bli testade eller på att få ett testresultat – eller så har de varit hemma med snoriga barn. Det här visar hur viktigt det är att vi ökar testningskapaciteten och får upp hastigheten inom diagnostiken, säger Tainio.
Inte heller inom utbildningssektorn blev återgången till det normala under hösten som planerat. Många gymnasier har gått in för att förlänga distansundervisningen, vilket sätter fortsatt press på lärarna.
Kommunförbundet har stött kommunerna under pandemin bland annat genom att förmedla aktuell coronainformation och stödja dem i omställningsprocessen.
– Vi är ingen myndighet, därför är det inte vår uppgift att ge anvisningar. Vår roll är snarare att fungera som en förmedlare mellan kommunerna och de statliga myndigheterna. Kommunförbundet har också aktivt arbetat för att få igång en inhemsk produktion av skyddsmasker och följt med hur pandemin påverkar kommunernas ekonomi.
Smittan bekämpas lokalt
De utbrott av coronavirus som förekommit under hösten bekämpas med stöd av smittskyddslagen – att ta till det tunga artilleriet med undantagslagar så som i våras är inte aktuellt för tillfället.
Smittskyddslagen ger de kommunala smittskyddsläkarna och regionförvaltningsverket möjlighet att fatta egna myndighetsbeslut. De lokala besluten kan många gånger vara strängare än de nationella anvisningarna från THL eller Social- och hälsovårdsministeriet. Det har vi sett i Åbo, där smittskyddsläkaren beordrade testning av flygpassagerarna som återvände från Skopje eller i Vasa där Regionförvaltningsverket beslöt stänga en pub där viruset spreds bland gästerna.
– Smittskyddslagen är ett bra verktyg i kampen mot smittan. Det är de lokala myndigheterna som har det bästa kunskaperna om virusspridningen, säger Tainio.
Hon betonar dock att det är viktigt att de lokala myndigheterna har en gemensam linje i sina beslut och att regionerna behandlas jämlikt
Hur länge kommer vi att leva med pandemin?
– Många experter säger att faran är över tidigast till årsskiftet eller våren 2021. Först när vi har ett vaccin och tillräckligt många finländare är vaccinerade kan livet återgå till det normala igen.
Hanna Tainio säger att det i dagsläget finns tillräckligt med skyddsutrustning i kommunerna.
– Vi har fått igång en inhemsk produktion av munskydd vilket är utmärkt. Om läget inte förändras drastiskt kommer utrustningen att räcka till.
Hur skyddar du dig själv?
– Jag har håller distans när jag rör mig bland människor och iakttar en god handhygien. Jag arbetar på distans och behöver därför inte åka kollektivt. Hittills har jag klarat mig utan munskydd eftersom jag isolerat mig hemma och på sommarstugan.
