Kommunernas social- och hälsovårdskostnader under kontroll – lägst i Grankulla

Foto: Jenny Jägerhorn.
Foto: Jenny Jägerhorn.
6.6.2018

– Resultaten visar att det går att hålla social- och hälsovårdskostnaderna under kontroll i olika situationer och genom de utvecklingsmöjligheter kommunerna har, säger Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.

År 2017 hölls hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna på samma nivå som året innan. Det framgår av en jämförande undersökning som Kommunförbundet utfört bland tio stora städer.

De stora städerna hade hälso- och sjukvårdskostnader på sammanlagt 5 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för omkring 2,2 miljoner finländare. I snitt uppgick kostnaderna till 2 297 euro per invånare.

De lägsta kostnaderna för hälso- och sjukvård hade Vanda, Esbo, Björneborg och Helsingfors. I dessa städer bor över hälften av de jämförda städernas befolkning.

– Resultaten visar att det går att hålla social- och hälsovårdskostnaderna under kontroll i olika situationer och genom de utvecklingsmöjligheter kommunerna har. De goda resultaten har dessutom nåtts under en tid då kommunerna använt mycket resurser till beredningen av landskaps- och vårdreformen, påpekar Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

– Situationen med skenande kostmader är inte alls så dramatisk som det kavlas upp i media, säger Tainio.

Kostnaderna minskade i medelstora kommuner

I jämförelsen mellan de medelstora kommunerna jämförde Kommunförbundet också socialvårdskostnaderna .

I fjol hade de jämförda kommunerna social- och hälsovårdskostnader på sammanlagt drygt 2,13 miljarder euro och de ansvarade för tjänsterna för cirka 0,62 miljoner finländare.

Social- och hälsovårdskostnaderna uppgick till i genomsnitt 3 453 euro per invånare. Högst var de åldersstandardiserade kostnaderna i samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, 3 851 euro per invånare, och lägst i Grankulla, 3 013 euro per invånare.

I de medelstora kommunerna minskade social- och hälsovårdskostnaderna med 0,2 procent per invånare jämfört med året innan.

–  Det här förklaras delvis av att administrationen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA i början av år 2017, säger Mia Malmila, sakkunnig.

– Resultatet visar att kommunerna lyckats effektivera sin verksamhet. Varje kommun är unik och har egna förutsättningar och möjligheter att dra ner på kostnaderna. men det vi ser här är att kommunernas egen aktivitet ger resultat, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården vid Kommunförbundet.

Teija Mikkola som är sakkunnig vid Kommunförbundet säger att en orsak till de lägre kostnaderna kan vara att tjänsterna för äldre har serviceboende med heldygnsomsorg och hemvården ökat, medan institutionsvården har minskat.

–  Att tyngdpunkten överförts från institutionsvård till öppenvård syns särskilt i form av mer somatisk öppenvård inom den specialiserade sjukvården, säger Teija Mikkola, sakkunnig.

Fakta om undersökningarna

Materialet i Kommunförbundets kostnadsjämförelse omfattar två separata delar där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård.

Siffrorna för de undersökta stora städerna och medelstora kommunerna gäller kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster för ungefär 2,8 miljoner finländare år 2017.

Materialet ger kommunvisa uppgifter om social- och hälsovårdskostnaderna per åldersgrupp och per tjänst, till exempel kostnaderna för mun- och tandvård och för serviceboende med heldygnsomsorg.

Kostnaderna är åldersstandardiserade. Det innebär att kostnaderna i de olika kommunerna gjorts jämförbara genom att kostnaderna för respektive kommun beräknats med antagandet att antalet invånare i olika åldersgrupper är lika stort som i kommunerna i medeltal.

I jämförelsen av hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna deltar årligen Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter om äldreomsorgen inom socialvården, dvs. hemservice och heldygnsvård.

I kostnadsjämförelsen mellan de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Mustijoki vård- och omsorg, Raumo, Rovaniemi, affärsverket för vård- och omsorg Saarikka, Salo, Sibbo, Träskända och Tusby.