Kårkulla har inte varit med och planerat ett allfinlandssvenskt vårdbolag. Tvärtom har Kårkulla medvetet hållits utanför, säger samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt. Tanken på att koncentrera all svenskspråkig vård i ett och samma bolag som till största delen är privatägt ser hon som mycket problematisk.

Hufvudstadsbladet skriver den 27.1.2018 om planerna på ett finlandssvenskt konsortium som skulle ge vård på svenska. Enligt artikeln sammankallde SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson till ett möte 18.1 där bland andra företrädare för Folkhälsan, Doctagon, Kommunförbundet, Folktinget, Kårkulla, förbundet för personer med funktionsnedsättning, FDUV och yrkeshögskolan Arcada deltog för att diskutera frågan.*

I ett pressmeddelande dementerar Kårkulla att de står bakom planerna. **

– Det var första gången jag hörde om planerna på mötet den 18 januari. De facto har vi medvetet hållits utanför fram till nu, säger Ulfstedt.

Hon berättar att Doctagons vd Stefan Wentjärvi efter mötet den 18 tagit kontakt och presenterat idén närmare för Ulfstedt. Enligt modellen skulle all finlandssvensk vård i framtiden organiseras i ett börsnoterat aktiebolag som till största delen skulle vara ägt av privata aktörer, investerare och tredje sektorn.

– Den modell Wentjärvi presenterade passar  inte Kårkulla, säger Ulfstedt.

Att bolaget till största delen skulle vara privatägd ser Ulfstedt att är problematiskt av flera olika anledningar för Kårkullas del. T.ex. fattar Kårkulla många myndighetsbeslut.

– Ett aktiebolag måste också gå på vinst och gör det inte det är det lätt hänt att man gallrar bort sådant som inte är lukrativt. Vart ska våra klienter vända sig om aktiebolaget slutar med sådan service som inte ger vinst? Ett privat bolag har inga skyldigheter att erbjuda service, säger Ulfstedt.

Hon frågar sig också vad det blir av den planerade valfriheten om all finlandssvensk vårdservice koncentreras till ett och samma bolag.

Ingen politisk vilja att driva särlösning i lagstiftningen?

Kårkulla samkommun strävar fortfarande till att få en lagstiftning som tryggar det offentliga ansvaret för servicen till svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning t.ex. genom att ett landskap får organiseringsansvaret. Kårkulla samkommun har arbetat fram konkreta paragrafförslag.

Nu misstänker Ulfstedt att det saknas politisk vilja att driva frågan.  Istället vill man stasa på det privata bolaget. Enligt Ulfstedt har en styrgrupp som planerar vårdbolaget träffats fem gånger under 2017. Det är SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson som är ordförande för styrgruppen.

Ulfstedt säger att man inom Kårkulla nog är redo att tänka på plan B ifall det inte går att få till en särlösning.

– Det är bra att tänka tillsammans i Svenskfinland och vi samarbetar gärna, men inte i ett gemensamt privat svenskt vårdbolag där all service är koncentrerad. Det är att sätta alla ägg i en och samma korg.

Läs också: Konkurrerar ett privat bolag ut den offentliga vården på svenska?

*Artikeln uppdaterad kl. 15.37 med vem som deltog i mötet.

** HBL har inte skrivit att Kårkulla står bakom planerna. Den felaktiga uppgiften hittas i en artikel på Svenska Yle där HBL citeras: https://svenska.yle.fi/artikel/2018/01/27/hbl-vard-pa-svenska-ska-gora-finlandssvenskarna-mest-langlivade (31.1 kl. 11:46)

Ämnen
kårkulla landskaps- och vårdreformen landskapsreformen privata vårdbolag vårdbolag vårdreformen

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Vill än en gång påpeka att HBL aldrig skrivit att Kårkulla skulle stå bakom planerna, vilket Kårkulla felaktigt skriver i sitt pressmeddelande. Eftersom ingen påstått att Kårkulla står bakom planerna kan man alltså inte heller dementera nyheten. Vill man ge Kårkullas planer offentlighet är det helt okej, men det ska göra på riktiga premisser.

    Svara

Läste du redan?