Social- och hälsovård 30.1.2018
Kommuntorget
Facebook (29)

Konkurrerar ett privat vårdbolag ut den offentliga vården på svenska?

Planerna på att grunda ett gemensamt svenskt vårdbolag väcker många frågor. Finns det risk för att den offentliga vården på svenska blir lidande, undrar Björn Månsson, som sitter i Helsingfors fullmäktige och är medlem i HNS styrelse.

– Idén med att grunda ett svenskt vårdbolag som kan konkurrera på den privata marknaden är i sig alldeles utmärkt, men jag undrar hur man tänkt att det ska påverka den offentliga vården t.ex. i Helsingfors, säger Månsson.

Helsingfors har i dagsläget tre hälsovårdscentraler som har förbundit sig att ge service på svenska (Femkanten, Kvarnbäcken och Munksnäs) och det finns planer på att utöka antalet till fyra så att också Malms hälsovårdscentral skulle betjäna på svenska.

– Om det satsas stort på ett privat bolag finns det risk att det tar bort patientunderlaget från den offentliga sektorn och har vi inte ett underlag får vi svårt att motivera varför vi behöver offentlig vård på svenska, säger Månsson.

Farhågorna gäller, enligt Månsson, framför allt primär- och socialvården som i framtiden öppnas också för privata aktörer i och med valfriheten.

Hufvudstadsbladet skrev 27.1.2018 om planerna på ett finlandssvenskt konsortium som skulle ge vård på svenska. Enligt artikeln sammankallde SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson till ett möte 18.1 där bland andra företrädare för Folkhälsan, Doctagon, Kommunförbundet, Folktinget, Kårkulla, förbundet för personer med funktionsnedsättning, FDUV och yrkeshögskolan Arcada deltog för att diskutera frågan.

– Det kan lätt tolkas som att alla de här ställer sig bakom förslaget och prioriterar ett privat bolag framom den offentliga vården. Jag undrar hur t.ex. SFP ser på den svenskspråkiga offentliga primärvården i framtiden, säger Månsson.

Svenskan inte hotad i Österbotten

Hans Frantz  (SFP), styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt tycker att planerna på ett svenskt vårdkonsortium låter som en bra idé. Frantz deltog inte själv i mötet för en dryg vecka sedan, men förslaget är inte obekant.

– Det är en bra lösning med tanke på att få vård på svenska. Om lagstiftningen träder i kraft så som det nu är tänkt kommer de flesta hälsocentralerna i framtiden att drivas av privata aktörer och då är det bra att vi har tillgång till en svensk aktör, säger Frantz.

Han poängterar precis som Månsson att det främst är inom primärhälsovården som det svenska vårdkonsortiet skulle verka. Inom specialsjukvården ser det ut som att kundsedlarna kommer spela en mindre roll än man först trodde, vilket betyder att specialsjukvården fortsättningsvis främst sköts av den offentliga sidan.

– För Vasas del är jag inte orolig för den svenskspråkiga servicen. Vi har landets bästa tvåspråkiga sjukhus i Vasa, men i Egentliga Finland och Nyland är situationen så klart annorlunda, säger Frantz.

Vasa sjukvårdsdistrikt är idag en samkommun och kommer i framtiden att övergå i landskapets regi. Frantz tror inte att den svenska servicen kommer att påverkas av att upprätthållaren ändras.

– Vi kommer med stor sannolikhet att få svensk majoritet i landskapsfullmäktige, så jag ser inte att den svenska servicen är i fara.

Kommuntorget räknade efter kommunalvalet ut hur sammansättningen i de kommande landskapens fullmäktige ser ut om väljarstödet följer kommunalvalets mönster. Enligt den uträkningen skulle SFP ha majoritet i Österbottens landskap.

Läs också: Kårkulla skeptiskt till privatägt svenskt vårdbolag

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här