Generationsskifte oroar i skärgården

Så kan det bli. På Korpo hälsostation har sjukskötaren Lena Palén en videoutrustning som ger skyddad nätkontakt till en läkare i Pargas centrum.
Så kan det bli. På Korpo hälsostation har sjukskötaren Lena Palén en videoutrustning som ger skyddad nätkontakt till en läkare i Pargas centrum.
15.4.2016

Vad betyder kommuninvånarens rätt till hälsovård i framtiden? Räknar man bara  befolkningsunderlag blir utbudet i skärgården obefintligt, befarar Houtskärsborna.

– Vi är bara knappt 600 här ute och någon kanske tycker att vi lika gärna kunde åka till Pargas, säger Matti Mäkelä som slagit sig ner i Houtskärs hälsogårds väntrum medan en äldre bekant som han skjutsat är inne hos sjuksköterskan.

Mäkelä är kluven till vad vårdreformen kan föra med sig för Houtskär.
– Det är möjligt att den ger en starkare grund för det hela. Verksamheten kan i alla fall inte bli mycket klenare.

Houtskärsborna har läkare på sin hälsostation varje tisdag, plus varannan torsdag eller
fredag. De har sjukskötare och hälsovårdare på hälsostationen varje dag.

Det är sjukskötarna och hälsovårdarna som tar emot de allra flesta patienterna. De känner
sina bybor och de kan snabbt, efter konsultation med läkaren, få patienter med allvarligare skador och sjukdomar vidare till vård.

Inte samma mått

Men mycket hänger på några få personer. Då Houtskärs generösa resurs på 3,93 hälsoproffs per 1 000 invånare multipliceras med faktiska 547 personer så blir det just två heltidsanställda.

Pargas centrums 1,93 per 1 000 ger en personal på 25 personer, räknat som heltidsanställda. Houtskärs långvariga hälsovårdare Pirjo  Gräsbeck har trappat ner till halvtidsjobb och går i pension senare i år. Flera patienter verkar lika oroliga över det som över vårdreformen.

– Man har alltid kunnat ringa till Pirjo och hon har kommit vilken tid på dygnet som helst,
säger Maija Teeriaho som under sina sexton år på Houtskär har upplevt också dödsfall i
familjen.

När det riktigt kör ihop sig kan man ringa efter räddningshelikoptern FinnHEMS (i folkmun
fortfarande Mediheli).

– Och den kommer faktiskt då det behövs, intygar alla med en mun.

Feberresa

Mera problematiska är fallen som är för allvarliga för att vänta till nästa vecka men för lindriga för att få helikoptern att lyfta. Matti Mäkelä minns hur han själv för några år sedan kände sig klen och satte sig i bilen och körde till läkare i Pargas, för det fanns ingen då i Houtskär.

I Pargas konstaterades lunginflammation och Mäkelä åkte in på sjukhus i Åbo med dropp i flera dagar.
– Det är inte så bra att man måste åka långa vägar. Man kan rentav bli sjukare, säger han.
För att inte tala om trafikriskerna.
Ser man på resurstilldelningen per capita så finns det inget sätt att ge utskären större resurser, snarare tvärtom. Alla alternativ innebär nedskärningar.

Else Franzén har kommit till Houtskärs hälsogård för en rutinkontroll av blodvärdena. Hälsovårdare Pirjo Gräsbeck känner sina bybor och tröskeln för att ringa henne är mycket lägre än att ringa 112.
Else Franzén har kommit till Houtskärs hälsogård för en rutinkontroll av blodvärdena. Hälsovårdare Pirjo Gräsbeck känner sina bybor och tröskeln för att ringa henne är mycket lägre än att ringa 112.

Men inte ännu, beslöt social- och hälsovårdsnämnden i Pargas häromveckan. Nämnden tog ställning till en utredning om primärvården i kommunens olika delar och hur man går vidare: koncentrera den till några platser (till exempel Korpo och Pargas), behålla allt i stort sett som det är med hälsostationer i alla de forna kommunerna eller satsa på uteslutande rullande kliniker och digitala lösningar för alla områden utanför Pargas centrum.

2

Houtskär har två heltidsanställda sjukskötare med 547 invånare.

Nämnden beslöt att hålla kvar hälsostationerna överallt. Men inte heller nämndens ordförande Merja Fredriksson tror att det är en permanent lösning.

– Ärligt talat – vi vill inte vara de som drar in. Det är mycket möjligt att vårdreformen leder till att inga läkartjänster placeras där ute.

– Varför skulle vi slå huvudet i väggen nu då vi inte vet vilken modell som kommer att hålla?

Nätet i skärgården

Fredriksson tror att framtidens hälsovård mycket mera än nu måste använda elektronisk kommunikation, rådgivning och undersökning på distans. Problemet är bara att de som behöver det mest – de äldre skärgårdsborna – är allra minst benägna att använda elektroniska tjänster överhuvudtaget.

Skärgårdslivet är hälsosamt men sjukvården är långt borta, konstaterar Matti Mäkelä som flyttade till Houtskär från Tammerfors för över tjugo år sedan.
Skärgårdslivet är hälsosamt men sjukvården är långt borta, konstaterar Matti Mäkelä som flyttade till Houtskär från Tammerfors för över tjugo år sedan.

I Korpo har man gjort en liten start med en videolänk från hälsostationen till hälsovårdscentralen i Pargas centrum, där det finns läkare varje dag.

Mottagningssköterskan i Korpo använder videokontakten tillsammans med patienten.
Det är i alla fall klart att befolkningen i skärgården inte ökar, och öarna flyttar inte. Nya läkare är tveksamma till att jobba ensamma och kanske flacka omkring mellan små hälsostationer – ett liv som har passat Pargas nuvarande skärgårdsläkare nina alopaeus utmärkt, vilket har gjort kommunens sits mycket bättre allt sedan 1990-talet.

Alla över en kam

Kommuner som Pargas och Kimitoön satsar redan märkbart mera på sin basservice än andra kommuner i landskapet. Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta säger att man känner av att det blåser en kallare vind.

Hon har just deltagit i ett seminarium där kommunerna i Egentliga Finlands landskap informerats om vad man än så länge vet om vårdreformens effekter. Det verkar som om man går in för ett system där folk får registrera sig vid en viss hälsostation som sedan får en klumpsumma enligt registrerade kunder, säger hon.

– Jag kan tänka mig att det till exempel i Dalsbruk inte blir tillräckligt många registrerade kunder för att hålla igång en hel hälsostation. För att inte tala om Houtskär, säger hon.

– Man kommer till frågan om vad det betyder att kommuninvånaren har rätt till vård. Vad är basservice?

Man måste komma överens om vad begreppen betyder. Sedan kan man diskutera modeller. Om landskapet i framtiden bara kallt räknar huvuden så kan hela Kimitoön bli utan egna läkare.

Liksom Fredriksson tror Pahta att man i framtiden mycket mera måste använda de digitala kommunikationerna.

Tillfälligt är dyrt

På Kimitoön är läkarläget mera prekärt än i Pargas i och med att flera läkare gått eller går i pension och de nya som kommit i stället just nu är tjänstlediga. Kimitoön kan inte vänta på vårdreformens lösningar. Man hankar sig fram med vikarier som man skaffar via Kommunförbundets upphandlingsring Kuntahankinnat.

– Men det innebär ett ständigt pussel från vecka till vecka och månad till månad, säger Pahta.

Hon skulle gärna se ett system som medger mera långsiktighet i vården. Nu kan det hända att kostnaderna stiger också för att gästspelande läkare är mera benägna att skicka patienter vidare till specialsjukvården.

De förtroendevalda i Kimitoön satte i vintras tummen ner för ett förslag att för tre år i stöten upphandla läkartjänster från privata serviceproducenter, men fortfarande hålla förvaltningen i egna händer.

Det skulle bli dyrare än att ha egna läkare, hade tjänstemännen räknat ut, och fullmäktig tyckte att det blir alltför dyrt.

– Nu väntar vi med intresse på hur det går i Hangö där staden beslutat upphandla en hel hälsocentrals tjänster. Finns det privata företag som är intresserade av att ge anbud och vad blir prisnivån?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här