Fler vaccinerade i större städer

Emilia Nikkanen hör till de 1998 födda flickor i Lovisanejdens högstadium som låtit vaccinera sig mot humant papillomvirus. Foto: Johanna Minkkinen
Emilia Nikkanen hör till de 1998 födda flickor i Lovisanejdens högstadium som låtit vaccinera sig mot humant papillomvirus. Foto: Johanna Minkkinen
23.2.2015

I november 2013 började alla flickor födda 1998 erbjudas vaccinering mot humant papillomvirus, som kan orsaka livmoderhalscancer. Hur stor andel av flickorna som tagit vaccinet varierar stort från kommun till kommun, från noll till över 95 procent.

Lovisa hör till de kommuner 
i Svenskfinland där relativt få av flickorna födda 1998 har låtit vaccinera sig: 47,6 procent.

– När vi började med vaccinationerna i November 2013 var attityderna väldigt negativa. Det fanns mycket skriverier om vaccinet på webben, berättar skolhälsovårdare Camilla Jordman i Lovisanejdens högstadium.

I det svenskspråkiga högstadiet går siffrorna i linje med resten av kommunen: 47 procent av flickorna födda 1998 har tagit vaccinet mot livmoderhalscancer.

– Många var rädda för vaccinet. Det var en superlåg andel av 
niorna som tog det ifjol.

Rädd för narkolepsi

Emilia Nikkanen, som är en av de 1998 födda flickor som valde att ta vaccinet, bekräftar att många var rädda.

– Man tänkte på vaccinet mot svininfluensa och var rädd för narkolepsi.

Själv litade Nikkanen ändå på vaccinet och valde att ta det eftersom det finns cancer i familjen.

– Jag tycker att det är fint att man får vaccinet gratis i skolan. Det är också bra att det är frivilligt, så att var och en får välja själv om man tar vaccinet eller inte.

Sammanlagt är det ungefär 70 procent av de finländska flickorna födda 1998 som har tagit vaccinet mot livmoderhalscancer. En relativt låg andel jämfört med Sverige där 80 procent har tagit vaccinet, men en hög siffra om man jämför med USA:s 40 procent. Enligt professor matti lehtinen vid Tammerfors universitet borde siffran ligga kring 90 procent för att ge ett verkligt skydd.

Vid Institutet för hälsa och välfärd är forskaren Hanna Nohynek ändå nöjd med andelen flickor som tagit vaccinet.

– Vi började ge vaccinen i svallvågorna efter narkolepsifallen som orsakades av vaccinet mot svininfluensa. I ljuset av det är vi positivt överraskade över siffran.

Motstånd

Efter att niorna fått sina vaccin 2013 började man vaccinera flickor i årskurs sex till åtta. I Lovisanejdens högstadium var det betydligt fler i de årsklasserna som valde att ta vaccinet.

– Vi hade bra diskussioner med föräldrarna och kring 70 procent av åttorna tog vaccinet, säger Camilla Jordman.

Vid Tammerfors universitet berättar professor Matti Lehtinen att det finns ett visst samband mellan orter där det finns många vaccinmotståndare och en låg andel flickor som tagit vaccinet.

– Det har vi märkt. Också områden där Magneetti-Media kommer ut har ofta en lägre andel 
vaccinationer.

Magneetti-Media utkom i pappersform fram till slutet av 2013 i bland annat Norra Österbotten och Päijänne-Tavastland. Tidningen är känd för att rikta skarp kritik mot stora vaccinationskampanjer.

I dag utkommer Magneetti-Media bara på webben.

Fler i större städer

Man kan också se ett visst samband mellan storleken på orten och vaccinationsprocenten: i många fall har en större stad relativt sett fler vaccinerade än mindre omkringliggande städer. Till exempel i Borgå har 72,2 procent av flickorna födda 1998 låtit vaccinera sig, i närliggande Östnyländska mindre kommuner är siffrorna betydligt mindre: 56,5 procent för Sibbo och 47,6 procent för Lovisa.

Samma trend märks i Österbotten: 54,1 procent av Vasaflickorna har tagit vaccinet, 46,1 procent av dem i Karleby medan procenten för Närpes ligger på 46,1 procent.

De här siffrorna har Finska 
notisbyrån samlat in från Institutet för Hälsa och välfärd samt 
Statistikcentralen. Det kan finnas vissa brister i registren, så när man tolkar siffrorna måste man minnas att de reella siffrorna i vissa fall kan vara högre.

I huvudstadsregionen är det Esbo som har den högsta andelen vaccinerade flickor födda 1998: 73,7 procent.

– Det kan bero på att det bor många högutbildade i Esbo och att föräldrar varit proaktiva och köpt vaccinet redan före det började ges i skolorna, säger Hanna Nohynek.

Just nu funderar man på nationell nivå bland annat på om man också ska börja ge papillomvaccinet åt pojkar. Även om de inte själva kan insjukna i livmodershalscancer kan de bära på papillomviruset och föra det vidare.

TEXT OCH FOTO: JOHANNA MINKKINEN

Texten ursprungligen publicerad i Fikt 8/2014

 

Fakta: Vaccineras sedan 2013

  • Humant papillomvirus kan orsaka livmoderhalscancer.
  •  Det finns två olika typer av vaccin som förebygger virusen som orsakar cancern. De skyddar ändå inte mot alla typer av papillomvirus.
  •  Alla kvinnor under 26 år kan ta vaccinet. Det är mest effektivt om man tar det före man blir sexuellt aktiv.
  •  Vaccinet mot humant papillomvirus ingår i det nationella vaccineringsprogrammet i nästan alla europeiska länder. I Finland började man ge det som en del av programmet i november 2013. I dag omfattar det bara flickor, i framtiden kan också pojkar inkluderas.
  •  Det har förekommit en hel del kritik mot vaccinet, bland annat för att det ännu inte finns forskning om sambandet mellan vaccinet och förekomsten av livmoderhalscancer.