Fler mår dåligt på jobbet - larmrapport om året efter vårdreformen
I de kontrollmätningar som Arbetshälsoinstitutet har genomfört sedan år 2000 syns även positiva utvecklingsbanor. Belastningen har minskat något sedan de tunga åren under coronapandemin. Resursfaktorerna, såsom ett belönande och meningsfullt arbete och engagemang i arbetet, har förblivit desamma.Foto: Pixabay
Arbetsförmåga är allt sämre särskilt bland under 30 år gamla anställda inom social- och hälsovårdsbranschen.
Det har inte gått som på Strömsö. Ett år efter att länge planerade vårdreformen genomfördes är utmaningarna ungefär som de förutspåddes att vara.
Övergången till välfärdsområden genomfördes verkligt snabbt och i en tid av stora utmaningar, vilket har ökat belastningen.
– Den ökade belastningen har uppstått inom arbeten och arbetsuppgifter som redan tidigare är betungande på grund av skiftarbete och mycket arbete, både vad gäller arbetsmängd och tidspress. Allt detta naggar på välbefinnandet, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet i ett pressmeddelande.
Varannan arbetstagare har inte kunnat påverka förändringarna i sitt arbete. Endast 16 procent upplever förändringarna som positiva. En stor del av arbetstagarna återhämtar sig dåligt och upplever att arbetsförmågan har försvagats.
Upplevelsen av försvagad arbetsförmåga är oroväckande allmän inom branscher med allt större brist på arbetskraft. Enligt forskningschefen krävs även metoder på gemenskapsnivån för att upprätthålla arbetsförmågan och främja återhämtningen redan under arbetsskiftet.
– Inom välfärdsområdenas ledarskap och i alla lösningar bör man beakta på vilket sätt arbetet förändras och utvecklas till att bli smidigare, så att detta samtidigt stödjer arbetsförmågan och främjar återhämtningen från arbetet. Arbetstagarna bör få delta redan i planeringen av förändringarna. Det lönar sig att få med utvecklingen av arbetsenheterna i arbetstidsplaneringen och upprepad mötespraxis, betonar Laitinen.
I de kontrollmätningar som Arbetshälsoinstitutet har genomfört sedan år 2000 syns även positiva utvecklingsbanor.
– Samarbete och arbetsgemenskaper är betydande resurser inom social- och hälsovårdsbranschen, och den tidigare uppnådda höga nivån har bevarats inom välfärdsområdena år 2023. Enligt personalens bedömning har rättvisan inom den närmaste ledningen i viss mån förbättrats och utvärderingen av den närmaste chefens verksamhet är mycket positiv, listar forskningsprofessor Mika Kivimäki.
Dragnings- och hållkraften har inte märkbart försvagats, men har inte heller setts korrigeras.
– Viljan att rekommendera arbetsgivaren till vänner har fortsatt att minska. Över hälften av personalen övervägde att byta arbetsgivare, å andra sidan har detta varit fallet redan under de senaste åren, påminner Kivimäki.
Det här handlar det om
Arbetshälsoinstitutets lägesbedömning av välfärdsområdenas första år sammanfattar de centrala resultaten i Mitä kuuluu? och Välfärdsområdenas arbetsvälmåendeundersökning från sammanlagt 11 välfärdsområden år 2023.
Den snabba organiseringen i början av år 2023 skapade mer press i arbetet och försvagade välbefinnandet i särskilt de splittrade områdena, i vilka ett nytt välfärdsområde bildades av många olika organisationer.
