Färre barn och unga vaccineras på grund av coronakrisen - i Borgå har hundratals vaccinationer och granskningar skjutits fram

Skärpta restriktioner, föräldrars oro men också mindre personalresurser leder till att rådgivningsbesök hamnar i månadslånga köer.

Coronapandemin har lett till en febril jakt på ett vaccin som ska möjliggöra att samhällen världen över kan återgå till något som åtminstone påminner om en normal vardag. Samtidigt noterar Institutet för hälsa och välfärd THL en oroväckande trend vad gäller det nationella vaccineringsprogrammet. Betydligt färre barn och unga har vaccinerats i år jämfört med i fjol.

Det finns regionala skillnader i den negativa trenden och en rad faktorer påverkar, säger Ulpu Elonsalo, överläkare vid THL.

Restriktionerna för rådgivningsbesök har skärpts och minsta snuva gör att ett barn inte kan få sin årliga kontroll och sina vacciner. Men föräldrars rädsla för att ta sina barn till rådgivningen spelar också in, säger Elonsalo.

Åtta månader efter

Det finns också andra orsaker, säger Patricia Läckström, hälsovårdare i Borgå. THL:s vaccinationsatlas – en karta som i realtid visar hur vaccinationstäckningen ser ut, ända ner till hälsostationsnivå – visar att i Borgå har till exempel vaccinationen för difteri, kikhosta, stelkramp, polio och Hib för barn födda 2019 sjunkit med över 20 procent. Då handlar det om den andra vaccineringsdosen för dessa sjukdomar.

Läckström säger att utöver att det finns striktare restriktioner för rådgivningsbesök, och att föräldrar drar sig för besöka rådgivningen, så påverkar också personalresurserna. En del hälsovårdare har fått andra uppgifter på grund av coronavirusutbrottet, vilket lett till att man skurit ner på de omfattande granskningarna.

I praktiken innebär det här att hälsovårdarna främst hinner med gravida och barn under ett år. Barn och unga som av olika orsaker måste få sina vaccinationer hinner man också med, men övriga går ovaccinerade tills situationen normaliserats, säger Läckström.

Hälsovårdarna försöker parera situationen genom telefonrådgivning men Läckström säger att det handlar om hundratals barn och ungdomar i Borgå som tvingas vänta.

— Vi pratar om listor som det kan ta upp till åtta månader för oss att gå igenom. Vi vet inte vad som händer i höst. Om coronafallen skjuter i höjden igen då tar det åtminstone åtta månader. Om vi kan återgå till normal kapacitet klarar vi det kanske på mindre än sex månader. Men även om vi har det tufft så har skolhälsovården ännu tuffare.

Det här konstaterar också THL i ett pressmeddelande. Eftersom skolorna i mars övergick till distansundervisning så minskade besöken inom skolhälsovården. Därför måste skolorna nu, när de öppnat, se till att hälsoundersökningar genomförs och att vaccinationsprogrammet följs.

Annan situation om restriktioner hävs

Ulpu Elonsalo säger att uteblivna vaccinationer måste genomföras längre fram, och att det minskade antalet vaccinationer i dagsläget inte skapar någon akut kris.

— Förstås beror det på vilka områden i Finland vi talar om men överlag sprids sjukdomar mindre nu när människor minskat på kontakterna med varandra. Också om färre fått MPR-vaccinet så kan vi konstatera att coronasituationen gjort att det inte kommer in sjukdomar till Finland från utomlands. Men det är klart att man på lokal nivå måste följa vaccineringsprogrammet och undvika onödiga fördröjningar.

Till exempel när det handlar om vaccinationen för rotavirus – som ges i tre doser – så måste den inledas innan barnet är tre månader gammalt, och den sista dosen ska ges innan barnet är sex månader gammalt.

Men påminnelsen är också viktig när det handlar om lite äldre barn och ungdomar. Rådgivningsbesöken för små barn kommer tätt men sprids sedan ut ju äldre barnen blir. Och det är inte bara vaccineringarna som är viktiga, säger Elonsalo. Lika viktigt är att hälsovårdarna följer med barnens uppväxt.

Så THL:s bedömning är att det just nu inte finns en risk för att andra sjukdomar sprids trots att vaccinationstäckningen krympt?

— Det finns ingen stor risk, men man ska komma ihåg att olika sjukdomar sprids på olika sätt. Till exempel vaccination för stelkramp handlar om att skydda sig själv. Om begränsningarna hävs och folk börjar träffa varandra igen så kan spridningen av smittsamma sjukdomar tillta. Just nu håller människor avstånd från varandra och är noga med handhygienen.

Bekymmer och oro

Social- och hälsovårdsministeriet har upprepade gånger i sin information till kommunerna påpekat att även om icke-brådskande vård kan skjutas fram på grund av coronavirusutbrottet så är det viktigt att den grundläggande vården fungerar.

Patricia Läckström, när kommer ni till en kritisk tidpunkt för när granskningar och vaccinationer måste genomföras?

— Det är ingen idé att göra en fyraårsgranskning av ett barn som fyllt fem. Vi utgår från att granskningarna görs inom tidsspannet tre månader innan barnet fyllt år eller tre månader efter. Går det över ett halvt år så är det ingen vits att genomföra granskningen.

Innebär det att ni stryker vissa årsgranskningar eller försöker ni hitta andra lösningar?

— Vi måste hitta andra lösningar. Vi vill ogärna stryka granskningar och gärna träffa familjerna. Eventuellt blir det att kombinera årsgranskningar, så att vi kan se vad som hänt barnen under den här tiden och se vad dagsläget är. Situationen orsakar en hel del bekymmer och oro för oss. Vi vet inte hur vi ska hinna med och vi har fört vår oro till ledningen. Vi vill gärna ha fler hälsovårdare på plats. Vi förstår förstås den kritiska situationen, men vad ska vi göra med barn och ungdomar som lämnas vind för våg?

Påföljder inte uteslutna

Läckström säger att hälsovårdarna jobbar utgående från vad familjerna vill, men försäkrar att personalen aldrig kommer på jobb med sjukdomssymptom och att besök inte heller genomförs om kunder är sjuka. Att granskningar och vaccinationer blir ogjorda, också på grund av föräldrars rädsla för smittorisken, resulterar i ett pussel som personalen tvingas ta itu med när resurserna tillåter det.

THL:s överläkare Ulpu Elonsalo säger att när restriktionerna hävs så kommer olika delar av landet att komma ifatt vaccinationsprogrammet i olika takt.

— Det kommer inte att ske över en natt, säger Elonsalo.

Patricia Läckström påminner om att en del granskningar är lagstadgade, vilket innebär att Regionförvaltningsverken håller koll på hur kommunerna klarar av dem.

— Om vaccinationsgraden sjunker i kommunerna blir det säkert påföljder, och det här är en diskussion som vi måste föra i höst. Senast idag läste jag att mässling ingen lyfter på sitt huvud, så det är väldigt viktigt att få vaccinationerna genomförda, säger Läckström.

Fakta

Nationellt har andelen barn som har fått femvalent vaccin sjunkit med 6–16 procentenheter beroende på vaccindosen. Vaccinet ger skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Det femvalenta vaccinet ges i åldern tre, fem och tolv månader.
Så här har täckningen för femvalent vaccin (andra dosen) sjunkit på ett år för barn födda 2019 i

Helsingfors: – 20,3 procent

Åbo: – 29,1 procent

Esbo: – 21,4 procent

Vasa: – 12,5 procent

Karleby: – 28,4 procent

Borgå: – 20,6 procent

Raseborg: – 34,8 procent

Sibbo: – 18,5 procent

Pargas: – 38,9 procent

I mindre kommuner och städer ger uteblivna vaccineringar en större procentuell förändring än i större städer och kommuner.
Täckningen hos den första dosen av MPR-vaccinet som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund är 10 procentenheter lägre än senaste vår i fem sjukvårdsdistrikt.
Pneumokockvaccin och rotavirusvaccin har också getts mindre än under motsvarande tid senaste år.

Källa: THL

Ämnen