Vad innehåller erbjudandet? Vad förbinder sig kommunerna till och vad händer om det mot förmodan inte blir någon social- och hälsovårdsreform? Bl.a. de här frågorna hoppas Jussi Niemi, lokalservicechef vid Kommunförbundet att kommunerna funderar på innan de säljer sina social- och hälsovårdsfastigheter till privata bolag.

Flera av de tvåspråkiga kommunerna har blivit kontaktade av privata vårdföretag som är intresserade av att etablera sig i kommunen, visar en kartläggning som Kommuntorget gjort. Jussi Niemi, vid Kommunförbundet är inte förvånad.

– De privata vårdföretagen är på hugget, och jag har en fingertoppskänsla av att det framför allt är av lite mindre kommuner och städer vårdföretagen är intresserade att köpa fastigheter, säger Niemi.

Förklaringen till detta kan vara att vårdbolagen vill få så stora marknadsandelar som möjligt i kommunen eller staden, men det kan också hända att de privata vårdbolagens erbjudanden drunknar i de större städernas byråkrati.

Kommunförbundet är försiktigt med att ge specifika råd för hur enskilda kommuner ska göra med sina fastigheter, men oberoende är det enligt Niemi viktigt att avtalen skrivs noggrant.

– De största riskerna ligger i detaljerna i avtalen. Vad händer t.ex. om reformen inte blir av eller om landskapet inte vill ordna verksamhet i fastigheten?

Det här aktualiseras framför allt om det privata företaget köper fastigheten men hyr ut den tillbaka till kommunen som fortsätter driva verksamheten.

Vid en eventuell försäljning tycker Niemi också att det vore viktigt att tala om saker vid sina rätta namn.

– Handlar det om att sälja enbart fastigheter eller gäller det också verksamheten i fastigheten? Och hur värderas den i så fall? Här finns många öppna frågor.

Inga paniklösningar

På Kommunförbundet hoppas man framför allt att modellen för hur kommunerna ska kompenseras för sina fastigheter i reformen ska vara så bra och täckande att kommunerna inte behöver oroa sig i onödan och känna sig pressade till paniklösningar.

– Målet är att arbeta fram en kompensationsmodell som innebär att ingen kommun ska känna sig tvungen att sälja på grund av fastighetsrisken. Om man av andra skäl kommer fram till att man vill sälja är det en annan sak, säger Niemi.

 

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *