​En av de största samhällsutmaningarna i dag är hur vi ska få hälsovårdstjänsterna att fungera effektivt och jämlikt i hela landet. Just nu är servicen katastrofalt dålig på många orter. Patienterna kommer inte till läkare inom rimlig tid, vilket i sin tur leder till både mänskligt lidande och samhälleliga merkostnader. Tillgången på hälsovårdstjänsterna varierar stort, beroende på var medborgarna bor.
Samtidigt är de kommunala beslutsfattarna i en besvärlig sits, eftersom beslutsprocessen sköts av ett fåtal aktörer, vilka representerar sina respektive kommuner, antingen i en värdkommun- eller samkommun.

Den av statsministern tillsatta koordineringsgruppen, vars uppgift var att hitta en lösning till de öppna frågorna i kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen, överlät i början av maj sin rapport till statsministern. Endast några timmar efter presskonferensen satte oppositionspartierna igång med kritiken. Detta trots att riktlinjerna i hög grad påminde om det eniga förslag som Kommunförbundets styrelse presenterade endast några dagar innan. I Kommunförbundets styrelse är också oppositionspartierna starkt representerade. Med andra ord ett ganska inkonsekvent agerande.
Det är skäl att komma ihåg varför denna reform görs. Det är en reform som borde ha verkställts långt tidigare. De äldres andel av befolkningen ökar och i takt med det även servicebehovet. Med den nuvarande kommun- och servicestrukturen kommer man inte att förmå trygga en jämlik tillgång till vårdservice eller kunna säkra dess kvalitet och finansiering.

En av Kristdemokraternas viktigaste målsättningar i reformarbetet har varit att på lagstiftningsnivå trygga tillgången till social- och hälsovårdstjänsterna som närservice i hela landet. Den här målsättningen kommer att förverkligas i och med att regeringspartierna kom överens om en skrivning av kriterierna gällande närservicen i lagen om hur social- och hälsovården skall ordnas.
Även om den nu godkända modellen innehåller utmanande element är jag övertygad om att den ger de finlandssvenska kommunerna förutsättningar att bygga fungerande kommun- och servicestrukturer. Till syvende och sist är det ändå så att kommuninvånarna inte är intresserade av vare sig strukturer eller vårdnivåer. För dem är det viktigt att få bra vård i rätt tid och helst så nära boningsorten som möjligt. Och det är vårt ansvar som politiker, både på riks- och kommunalplanet, att svara mot medborgarnas förväntningar i frågan. Så i stället för att kritisera varandra, ska vi kavla upp ärmarna och jobba fram mot målet!

Peter Östman
är ordförande för Kristdemokraternas riksdagsgrupp.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *