Gruppen är liten, men vårdkostnaderna höga

5.2.2016

Tio procent av dem som fyllt 75 år använder 60 procent av kostnaderna för de äldres social- och hälsovård, visar Kommunförbundets och Aaltouniversitetets gemensamma rapport.

I en jämförelse mellan huvudstadsregionens kommuner, där äldre klienter föranleder stora kostnader, framgick det att Helsingfors sticker ut med sin klart mindre andel specialiserad sjukvård, medan denna var större i Esbo och Vanda.

Hälso- och sjukvårdens andel utgör cirka 20 procent av de genomsnittliga social- och hälsovårdskostnaderna för de ”dyra klienterna”. I Helsingfors används proportionellt mer tjänster inom hemvården och institutionsvården för äldre. I Esbo framträder vid sidan av den specialiserade sjukvården också en betydande andel serviceboende med heldygnsomsorg.

– Det är allmänt känt att ett litet antal klienter föranleder en stor del av social- och hälsovårdskostnaderna. Sett till hela befolkningen är uppskattningen att 10 procent av klienterna föranleder 80 procent av kostnaderna, säger Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.

I Kommunförbundets färska rapport ”Rekistereistä tietoa vanhuspalvelujen johtamiseen?”(Ger registren information för ledning av äldreservicen?) görs för första gången en heltäckande granskning av de äldres användning av social- och hälsovårdstjänster och kostnaderna för tjänsterna. Granskningen baserar sig på Kommunförbundets och Aalto-universitetets gemensamma forskningsprojekt som inleddes år 2014.

– Forskningsprojektet har lyckats uppskatta den sammantagna användningen av vårdtjänsterna, men det är svårt att få uppgifter på kommunnivå. Detta på grund av dataskyddslagstiftningen och separata informationssystem.  Om vi lyckas lösa frågorna kring dataskyddslagstiftningen, kan vi bättre utnyttja informationen som stöd för servicestyrningen och beslutsfattande, säger Tarja Myllärinen, direktör vid Kommunförbundet.

Hemvård kan vara dyrare än serviceboende

I en separat undersökning i anslutning  till forskningsprojektet studerades personer som övergått från hemvård till serviceboende med heldygnsomsorg. Enligt preliminära resultat är det möjligt att nå kostnadsbesparingar genom att flytta en del av hemvårdsklienterna till denna typ av enheter.

– En stor del av de ”dyra” hemvårdsklienterna föranleder mer kostnader än genomsnittet också inom dygnet-runt-vården. Klienternas hela sjukdomsbild verkar ha ett samband med högre kostnader även inom serviceboenden med heldygnsomsorg, tillägger Tero Tyni, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Tidigare undersökningar har visat att det inom hemvården finns många personer vars kostnaderna är högre än de genomsnittliga kostnaderna för serviceboende med heldygnsomsorg.

Som stöd för beslutsfattandet och ledningen behövs information. Integreringen av social- och hälsovården kräver specifika uppgifter om hur klienterna och patienterna använder social- och hälsovårdsservice över sektorgränserna.

– Om beslutsfattarna inte har möjlighet att granska klienternas sektoröverskridande användning av service, är det omöjligt att åstadkomma en smidig servicekedja. En granskning av servicekedjorna och servicesystemen kräver information som är strukturerad på ett alldeles nytt sätt, säger Teija Mikkola.

Det är möjligt att ta fram sådan information med hjälp av registeruppgifter från social- och hälsovården. Med hjälp av dessa uppgifter är det möjligt att utreda befolkningens sammantagna användning av social- och hälsovårdstjänster. Hittills har det enligt Mikkola förekommit mycket få jämförelser ur regional synvinkel.

– Klassificeringen av servicen för äldre är nationellt sett brokig. I samband med vårdreformen vore det nyttigt att börja förenhetliga terminologin på nationell nivå och skapa standardklassificeringar av serviceformerna för äldre, säger Mikkola.

Läs mer och ladda ner rapporten (på finska).

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här