”Via kommunen byggdes välfärdssamhället”

Kejsar Alexander II öppnar ståndslantdagen i Helsingfors 1863. Den första kommunallagen trädde i kraft två år senare. Målning av R.W. Ekman. Foto: Nationalmuseum
Kejsar Alexander II öppnar ståndslantdagen i Helsingfors 1863. Den första kommunallagen trädde i kraft två år senare. Målning av R.W. Ekman. Foto: Nationalmuseum
5.2.2015

Att vi fick kommunal självstyrelse på 1860-talet bidrog till att den nordiska välfärdsmodellen växte fram. Man blev van vid att diskutera, rösta och foga sig 
i majoritetens vilja, säger professor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet.

I dag ser vi kommunerna och deras självstyre som en helt normal del av vår vardag. Systemet har ju format vårt samhälle och vår samhällssyn i 150 år. Men kommunalt självstyre är ingen självklarhet i ett globalt perspektiv. Vi är faktiskt rätt ensamma om det. Starka kommunfullmäktige är specifika för speciellt Sverige och Finland.

– Under en lång tid har vi lärt oss tålamod och att ta demokratiska beslut i stället för att kasta bomber eller skjuta på varandra om vi inte får som vi vill, säger historieprofessorn henrik meinander.

Därför är det bra att komma ihåg att grunden för demokratin, som vi är vana vid, lätt kan rubbas. I ett aktuellt forskningsprojekt nämns  tre drivkrafter för demokrati: 1) En politisk kultur som stöder och befäster folkstyre, 2) Världsekonomins konjunkturer och 3) Geopolitiken.

– Tänk på till exempel Ukraina, det behövs bara ett yttre hot eller inblandning så försätts de demokratiska instrumenten ur spel, säger Meinander.

Men tillbaka till 1860-talet, en tid då stora reformer genomfördes i det autonoma storfurstendömet Finland och Alexander II sammankallade lantdagen i Helsingfors.

– Det absolut viktigaste ärendet på lantdagen 1863-64 var stiftandet av kommunallagen.  Finland tog ett långt steg från ett ståndssamhälle till ett medborgarsamhälle. Parallellt  med kommunerna började man grunda olika frivilliga föreningar.  Personer med olika bakgrund vande sig vid att kommunicera och göra gemensamma beslut, säger Meinander.

En liknande reform verkställdes också i Ryssland men där tog den kommunala utvecklingen inte fart. I storfurstendömet, däremot, utvecklades under samma tid infrastrukturen; man byggde vägar och järnvägar, fattigvården överflyttades från kyrkans till statens ansvar och de första folkskolorna grundades. Det senaste gillades inte alls av bönderna eftersom de var tvungna att betala för skolorna.

– Men valet till kommunfullmäktige var långt ifrån demokratiskt ända fram till 1918. Medlemmarna valdes enligt skatteöret. Därför var länge storägare på landsbygden en dominerande kraft i samhället.

Byggdes upp via kommunerna

Meinander säger att man blott kan spekulera i hur händelserna 1918 kunde ha utvecklat sig i Finland och i Ryssland om demokratiska kommunalval funnits före det ödesdigra årtalet. Socialdemokraterna var nämligen i majoritet i många av kommunerna. Vänstersinnad var man förstås på industriorterna men också bland torparbefolkningen.

I 150 år har den moderna staten byggts upp via den kommunala självstyrelsen, Meinander säger att sättet hur välfärdssamhället konstruerades skedde via kommunerna.

– Det mesta som har med vår vardag att göra har verkställts på kommunal nivå.

Då historieprofessorn ser tillbaka urskiljer han fem hållpunkter i utvecklingen.

1800-talet handlade om utbildning, fattigvård och infrastruktur, på 1900-talet kom kulturen med i bilden, Efter krigen byggdes de sociala tjänsterna upp för att på 1960-talet ha hunnit utvecklas till ett välfärdssamhälle. 1980-talet var höjdpunkten, då levererade samhället det vi förväntade oss. Det fanns tillväxt och framtidstro.

 Stora utmaningar

Under årens gång har kommunerna fått fler och fler uppdrag, staten har flyttat över ansvar. Problemet är, som känt, att finansieringen från statens sida inte följt samma utvecklingstakt. Och följdfrågan infinner sig automatiskt: hur ser framtiden ut för kommunerna som blir allt större helheter samtidigt som lågkonjunkturen bara tycks fortsätta.

Meinander leder ett forskningsprojekt som heter Demokratins drivkrafter. Man frågar sig bland annat: hur klarar demokratiska strukturer av en ekonomisk nedgång som pågår en längre tid?

– Om politikerna lovar mera än vad de kan uppfylla, i val efter val, hur går det då med tilliten till demokratin. Vi lever just nu i Finland en tid där vårt demokratiska system testas. En av framtidsutmaningarna är att lågkonjunkturen blir långvarig, säger Meinander.

Meinander säger att vår ekonomi kommer att testas om dagens situation fortsätter.

– Vill folk leva i en demokrati? Vi har lärt oss att redan som princip tycka att demokrati  är viktigt, att vi tar hand om alla 
i samhället. Eventuellt kommer vårt nordiska sätt att se på demokrati inte att förstärkas i framtiden.

Då kommunsammanslagningar och en stor vårdreform är aktuella ställs också frågan hur det blir med närdemokratin. Meinander som har litet längre perspektiv än den dagliga debatten, säger att Finland alltid varit en administrativ utmaning eftersom landet är så glest befolkat.

Och professorn antar historikerns perspektiv då han diskuterar framtiden.

– Bäst fungerade närdemokratin under kalla kriget då vi hade östhandeln och en aktiv regionpolitik. Då landsbygden avfolkats har  det skett i olika vågor och orsaken har varit ekonomisk snarare än ideologisk.

På 1500-talet befolkades inre Finland och efter andra världskriget uppstod också en våg av nybyggaranda.

– De är som ebb och flod, rörelserna mellan centrum och periferi i den finländska befolkningens historia. Och ingenting säger att det inte kan fortsätta på samma sätt, säger Henrik Meinander.

Fotnot: Henrik Meinander festtalar på seminariet Finlands kommunala självstyrelse 150 år den 6 februari i Helsingfors.

 

 

Fakta: Kommunalt självstyre i 150 år

  • Självstyrelsen har långa anor. Den första självstyrelsereformen utgjordes av den till ting församlade allmogen. Lagskipningen övertogs småningom av häradsrätten i häradena. Under medeltiden började man inom kyrkosocknarna handha också världsliga angelägenheter.
  • Den första kommunallagen enligt kejserlig förordning trädde i kraft i februari 1865.
  • Städernas självstyre hade utvecklats från Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet. Här skildes den kommunala självstyrelsen från kyrkan först 1873.
  • Först 1948 fick alla kommunformerna städerna, köpingarna och landskommunerna en gemensam kommunallag. De olika formerna avskaffades 1976.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här