Värdefrågor stjäl uppmärksamhet i kandidattest

23.2.2017

Kandidattesterna på nätet innehåller frågor som är värdeladdade och inte har med kommunalpolitiken att göra, tycker kommunalvalskandidater Kommuntorget talat med. Framför allt Helsingin Sanomats och Iltasanomats kandidattest får kritik.

Inför Kommunalvalet fyller de flesta kandidater  i olika kandidattest på nätet. Förfrågningar kommer från diverse föreningar och organisationer men det är framför allt två kandidattest som räknas som de viktigaste: Helsingin Sanomats i samarbete med Iltasanomat och Yles som i år samarbetar med Maaseudun Tulevaisuus, Suomen Kuvalehti, Alma Media och KSF Media.

Inför kommunalvalet den 9 april reagerar många kandidater på att frågorna inte nödvändigtvis har med kommunalpolitiken att göra. Framför allt Helsingin Sanomats och Iltasanomats kandidattest får kritik.

Foto: Minna Kallinen.

– Nivån är väldigt låg på kandidattesterna och frågeställningarna värdeladdade, säger Li Andersson, Vänsterförbundets ordförande och kommunalvalskandidat i Åbo som också diskuterat saken med andra som kandiderar i vårens kommunalval.

Som exempel nämner hon frågor som handlar om kandidaterna är för eller mot eutanasi, vegetarisk skolmat eller om man borde införa kvoter för andelen barn med invandrarbakgrund i klasserna.

– Det sista är rent ut sagt en rasistisk frågeställning och har inget med kommunalvalet att göra, säger Andersson.

De kommunspecifika frågorna i kandidattesterna är enligt Andersson bättre och mer sakorienterade. Hon får medhåll av Johanna Sandberg som ställer upp för SFP i Grankulla. Sandberg har svarat både på Yles och Helsingin Sanomats och Iltasanomats kandidattest och bedömer att ungefär hälften av frågorna är kommunspecifika och hälften på allmän nivå. De som handlar om Grankulla tycker hon överlag är bra och aktuella.

– Men i övrigt lyser det igenom att de som gjort upp kandidattesterna är ute efter att få fram motpoler. Det verkar som att de vill klassificera kandidaterna enligt ideologiska värderingsgrunder, säger Sandberg.

Vill sälja rubriker?

Både Andersson och Sandberg misstänker att de värdeladdade frågorna är ställda för att medierna utgående från dem ska kunna skriva rafflande rubriker.

– Tidigare var kandidattesterna mer välgjorda och kunde gå in på detaljnivå i olika politiska sakfrågor. Då verkade avsikten genuint vara att underlätta för väljarna att hitta en kandidat. Nu känns det mer som att kandidattesterna är till för att få material till tidningen, säger Sandberg.

Andersson kritiserar också kandidattesterna för att ta upp frågor som inte avgörs i kommunfullmäktige.

– En fråga handlade t.ex. om man borde förbjuda mobiltelefoner i klassrummen, men det är inte fråga som avgörs i kommunfullmäktige.

De pågående reformerna och framtidens kommun får enligt Sandberg inte stor synlighet bland frågorna i kandidattesterna.

– Där fanns en fråga om man tycker vården sköts effektivare i privat eller offentlig regi, men det kändes mest som om syftet med den frågan var att placera en någonstans på höger-vänsteraxeln, säger Sandberg.

Yle vill fokusera på frågor med relevans

På Yle säger Marika Ahonen som är ansvarig producent för kandidattestet att man ansträngt sig för att ta fram frågor som är relevanta för just det här valet.

– Därför frågar vi inte heller om Nato eller eutanasi utan en arbetsgrupp bestående av politiska journalister och representanter från regionerna har arbetat fram frågor som uttryckligen har relevans i kommunalvalet.

Bildning får mycket plats eftersom skola och dagvård blir viktiga helheter i framtidens kommun. Eftersom forskning visar att väljarna alltid upplever vårdfrågor som viktiga har Yle tagit med några frågor kring det fastän social- och hälsovården flyttas till landskapen i mitten av valperioden.

– Dessutom har vi fem kommunspecifika frågor per kommun som handlar om de mest brännande frågorna i kommunerna eller sådana frågor vi vet att fullmäktige kommer att ta ställning till under nästa valperiod. Det har varit en ganska stor cirkus att få ihop alla de här frågorna och här har våra redaktörer ute i regionerna spelat en nyckelroll.

Ett block i Yles kandidattest handlar om värderingar och där har Yle samarbetat med en forskare från Aalto-universitetet. T.ex. får kandidaterna ta ställning till påståenden som ”allt var inte bättre förr”.

– Tanken är att med hjälp av de här värdefrågorna kunna ge en bild av hur värderingarna i Finland ser ut och vi kommer fortsätta samarbeta med forskaren i vår rapportering efter att vi fått svaren i kandidattesterna, säger Ahonen.

 Blir lätt missvisande

Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom tycker att kandidattesterna på nätet är både bra och problematiska.

– Det är bra att kommunala frågor och får synlighet och diskuteras men det händer lätt att kandidattesterna fokuserar på frågor som fullmäktige inte beslutar om vilket blir missvisande för kommuninvånarna, säger hon.

– A och O för ett högt valdeltagande är att kommuninvånarna förstår vilka beslut som fattas i kommunfullmäktige. Om kandidattesterna handlar om allt möjligt annat är det inte konstigt om väljarna tycker det är oklart vad kommunen egentligen sysslar med.

Pekola-Sjöblom tror att den här problematiken accentueras i de större städerna där rikspolitiken lättare flyter in i kommunalpolitiken. Hon pekar också på forskning som visar att skillnaderna mellan valaktivitet i riksdagsval och kommunalval är störst i de större städerna. I Vanda var det t.ex.18,9 procent fler som röstade i riksdagsvalet 2015 jämfört med kommunalvalet 2012.

Pekola-Sjöblom tycker att kandidattesterna borde ta fasta på vilka frågor kandidaterna tycker är viktigast att arbeta med under kommande fullmäktigeperiod. En annan intressant fråga kunde vara att fråga hur de enskilda kandidaterna ser på begreppet livskraft i kommunen.

– I framtiden blir en viktig roll i kommunen att arbeta med livskraft, då kunde det vara intressant att se vad livskraft betyder för den enskilda kandidaten. Kopplar de ihop det med t.ex. industri, ökad sysselsättning eller något helt annat?

Pekola- Sjöblom menar ändå att kandidattesterna inte har en avgörande roll för hur väljarna väljer sin kandidat. Enligt forskning från Kaks, Stiftelsen för kommunal utveckling, ligger kandidattesterna rätt lågt ner på listan över vad som spelar in då väljarna väljer sin kandidat. Partiets ideologi och verksamhet i hela landet de senaste åren är de saker som påverkar mest.

– Men det är givetvis viktigt för kandidaterna att få synlighet och kandidattesterna är ett sätt att marknadsföra sig. Därför är det nog få kandidater som har råd att inte svara i kandidattesterna, säger Pekola-Sjöblom.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här