Mina Karhunen hoppas på drivande och synliga förtroendevalda som inspirerar väljarna. Arkivbild: Heli Sorjonen

En entusiastisk förtroendevald tilltalar väljaren. Det är guld värt när kommun- och regionvalen kulminerar med valdagen i morgon.

– Om politikerna inte är entusiastiska kommer väljarna inte heller att vara det, säger Minna Karhunen, vd för Kommunförbundet.

Antalet kandidater och valdeltagandet vittnar om den lokala livskraften.

– De viktigaste indikatorerna är ekonomi, sysselsättning och valdeltagandet. Om folk inte röstar måste man fråga sig om kommunen över huvud taget är viktig för dem.

Vill de ha en kommun där de inte är intresserade av det lokala beslutsfattandet? Karhunen har stor tilltro till kommunernas förmåga att överleva och utvecklas även i svåra tider.

Till exempel under korona-tiden kämpade kommunerna, anpassade sig och tog sig an sina uppgifter blixtsnabbt på nya sätt, från utbildning till sociala tjänster.

– Det är det här jag älskar med kommuner. Kommuner kan göra underverk. Kommuner gör mirakel, och ibland önskar man att mindre skulle vara tillräckligt.

Ekonomiskt trångmål

Staten har skurit ner på kommunernas finanser trots att det är kommunerna som på olika sätt möjliggör den nationella tillväxten.

Karhunen har noterat att partierna i valdebatterna uppmanat kommunerna att se över administrativa kostnader.

– Vill vi ha ett förvaltningslöst och ansiktslöst samhälle? Förvaltning garanterar öppenhet och att saker och ting utreds och görs rättvist.

– Datasäkerhet och kommunikation är förvaltning. Att förbereda sig inför möten är förvaltning, påpekar Karhunen.

Reformen av upphandlingslagstiftningen förvandlar många av kommunernas funktioner, särskilt de små, från icke-vinstdrivande enheter till aktörer på den fria marknaden.

Om regeringens planer förverkligas kan det bli svårt att kontrollera vem eller vilka enheter som i slutändan kommer att ansvara för även de mest kritiska kommunala funktionerna – inklusive försörjningstrygghet – på de internationella marknaderna, enligt förbundet.

Vad kommer att finnas kvar av kommunerna om de berövas sin verksamhet och styrning?

– Då ligger det inte längre i skattebetalarnas händer. Frågan är om det är skattebetalarna eller någon annan som sitter i förarsätet.

Den nuvarande lagstiftningen har lagt grunden för den finska välfärdsstaten.

– Och den har byggts upp i kommunerna.

Efterlyses: Unga beslutsfattare

Kommunalvalet handlar om att bygga för morgondagen. Karhunen ser många positiva saker framför sig.

– I kommunerna och städerna finns många bra tillväxtprojekt och mycket kunnande.

Kommunernas styrka är att de inte är likadana utan kompletterar varandra, säger Karhunen.

Minna Karhunen betonar vikten av ungdomar som en drivande kraft i beslutsfattandet.

Hon hoppas att särskilt ungdomarna ska inspireras att rösta.

Även om det för partierna varit en större utmaning än vanligt att få unga att ställa upp finns det gott om unga som är redo att delta i beslutsfattandet på olika håll i Finland.

– Unga beslutsfattare möjliggör många förändringar som man annars kanske skulle ha missat, säger Karhunen.

För fyra år sedan var valdeltagandet 55,1 procent. Högre nu? I alla fall så är det är val i 292 kommuner på fastlandet.


Detta fattar kommunerna beslut om

Fullmäktige är det högsta beslutande organet i en kommun. Fullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet.

Fullmäktige beslutar till exempel om vilka institutioner som ska finnas i kommunen. Fullmäktige beslutar också om hur befogenheter och uppgifter ska fördelas mellan de förtroendevalda och tjänstemännen.

Kommunen ansvarar för kommuninvånarnas välbefinnande och en bra vardag, för kommunens livskraft och för barnens och ungdomarnas framtid.

Det kommunala beslutsfattandet omfattar utbildning och småbarnspedagogik samt kultur-, ungdoms-, biblioteks- och idrottstjänster.

Dessutom måste fullmäktigeledamöterna ta ställning till markanvändning och planering, vatten- och avfallshantering samt byggande och underhåll av gator.

Samtidigt ska fullmäktigeledamöterna stärka kommunens livskraft och livsmiljö samt den lokala identiteten och demokratin.