Utanförskap föder extremism

Foto: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto
Foto: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto
30.4.2015

Isis-krigare i Syrien. Skinheads som misshandlar invandrare. Antifascister som ger sig på skinheads. Samhället har blivit mer extremt, säger forskaren Karin Creutz.

Under det senaste årtiondet har extrema ideologier, vars anhängare inte drar sig för att ta till våld i främjandet av sin sak, ökat i Europa.

– Samhället har blivit mer extremt, trots att det har funnits radikala grupper i alla tider, säger Karin Creutz, forskare vid Centret för forskning om etniska relationer och nationalism CEREN vid Helsingfors universitet.

Europol delar upp våldsam extremism i fem olika grupper: religiös, separatistisk, yttervänster och anarkistisk, ytterhöger samt ensaksterrorism, som den radikala djurrättsrörelsen. Som det största hotet inom Europa ses den jihadistiska terrorismen.

– Nu har den jihadistiska radikaliseringen, som hänger ihop med Isis, varit mest på tapeten. Människor har också tidigare rest till konfliktzoner, säger Creutz.

Utanförskap skapar grogrund

Med hjälp av propaganda som till stor del spridits via sociala medier har Isis lyckats värva nytt, färskt blod. Någon enhetlig profilbild finns inte, men man kan skönja vissa gemensamma nämnare.

– Isis riktar sin rekrytering till människor som upplever sig vara i en värdekonflikt och drivs av en känsla av orättvisa i världspolitiken, säger Creutz.

En viktig bakomliggande faktor är en känsla av utanförskap.

– Hurdan självbild får en ung muslim uppvuxen i Europa om islam framställs som icke-europeiskt?

Isis svarar på det behov av tillhörighet som ungdomarna hyser. Organisationen uppfattas erbjuda gemenskap och en möjlighet att bygga upp ett nytt samhälle där de unga känner sig höra hemma.

De som löper den största risken för att lockas med i jihadistisk verksamhet är muslimska män i åldern 18-25 år som inte riktigt känner sig hemma någonstans och har en svag kännedom om sin religion. Många har invandrarbakgrund, men bland dem som åkt finns också en del finländare utan invandrarbakgrund och de har de allra sämsta kunskaperna om islam. En fjärdedel av de rekryterade har enligt en studie av Carnegie-institutet varit religiöst illiterata, de har till exempel aldrig besökt en moské.

En egen grupp är flickor och unga kvinnor som lockas till konfliktområdena med romantiska förtecken.

Stora motsättningar när våld

Mellan 1999 och 2009 har andelen ungdomar som uttrycker beredskap för att ta lagen i egna händer stigit från tre till nio procent. Samtidigt förhåller sig allt fler negativt inställda till invandrare.

Det hårdnade attitydklimatet när å sin sida våldsam extremism.

– Den jihadistiska och den anti-islamiska rörelsen gagnas av varandra. Polariseringen i samhället leder till rädsle- och hatreaktioner, säger Creutz.

Ett hårdnat attitydklimat kan resultera i ökat rasistiskt våld, som å sin sida kan utmynna
i stöd för jihadistiska organisationer.

Tidigare terrorismforskning går inte att tillämpa direkt på det som händer i dag, eftersom kontexten förändrats radikalt.

– Isis är helt annorlunda än tidigare jihadistiska rörelser. Förut kunde rekryteringen ta flera år. I dag är det fråga om snabba beslut.

Förutom den hastiga rekryteringen av allt yngre personer skiljer sig Isis från andra terrorist-
organisationer genom sin publicitetsstrategi. Sociala medier används flitigt i PR-syfte.

– Det finns en stark inriktning på offentlighet. Unga kvinnor inom Isis twittrar mycket.

Creutz ser det som extra viktigt att man samlar information om orsakerna till att unga går med. Hon varnar också för stigmatisering som kan leda till att förvirrade unga inte vågar närma sig instanser där de kan få hjälp.

Religion orskar inte extremism

Det hårdnade attitydklimatet leder till att gränserna för vad som till exempel räknas som hets mot folkgrupp blir allt luddigare.

– Under de senaste tio åren har samhällsklimatet blivit mer polariserat. Det här har pockat på extrema tankesätt som inte passar ihop med ett likställt och demokratiskt samhälle.

I en omfattande undersökning som utfördes av EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2008 stack den somaliska minoriteten i Finland ut. Omkring en tredjedel av somalierna hade blivit utsatta för rasistiskt våld eller hot om våld under det senaste året. Eftersom minoritetsmedlemmar ofta drar sig för att göra brottsanmälningar, syns omfattningen av fenomenet emellertid inte i brottsstatistiken.

Ett annat problem är individualiseringen av vissa våldsamma extremister inom ytterhögern.

– Breivik klassificerades som en ensamvarg. Hur mycket hans dåd hörde ihop med den antimuslimska rörelsen behandlades väldigt lite, säger Creutz.

Om gärningsmannen däremot är muslim framställs religionen som en förklarande faktor. Ofta ligger ändå annat bakom. Till exempel mannen som utförde terrordåden i Köpenhamn i februari hade brottsregister från tidigare, vilket enligt brittiska MI5s studie är en av de vanligaste vägarna till radikalisering.

Creutz poängterar vikten av att radikalisering och extremgrupper behandlas som en sak för sig.

– Ingen skulle kombinera extremhögerns dåd med Samlingspartiet eller de borgerliga partierna, säger hon.

De enda former av attacker som gjorts av radikaliserade ungdomsrörelser i Finland har utförts av politiska extremorganisationer. Jihadistiska attacker har inte förekommit.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här