Träffa politikerna med utländsk bakgrund

21.12.2016

I vårens kommunalval hoppas partierna på att fler kandidater med invandrarbakgrund ställer upp än tidigare. Valdeltagandet bland personer med invandrarbakgrund ligger runt 20 procent, betydligt lägre än bland den övriga befolkningen. Genom att nominera fler kandidater med invandrarbakgrund hoppas man öka valdeltagandet.

Text och foto: Tony Pohjolainen, Charlotte Lindberg och Marcus Carlsten

Kommuntorget gör i samarbete med journalistikstuderanden vid Svenska social- och kommunalhögskolan en artikelserie om olika aspekter på invandring.

Veronica Kalhori – Riksdagsassistent, doktor, biolog

veronicaanvand2När Veronica Kalhori, 32, var fyra år flydde hennes familj från Iran till den kurdiska delen av Irak, där de stannade i tio år. 1999 kom Veronica med sin familj som kvotflykting till Korsholm. Valet att integrera sig på svenska var självklart eftersom kommunen är svensk och all utbildning hon erbjöds gick på svenska.

– Det var naturligt att vi integrerades på svenska. Jag är inte säker på om möjligheten att integrera sig på finska överhuvudtaget fanns. På senare tid har jag lärt mig finska. Jag tycker det är viktigt att kunna båda språken om man ska jobba i Finland.

Numera bor Kalhori, som är ensamstående mamma, i Esbo med sin son Oskar, 6 år. Hon kandiderar i det kommande kommunalvalet för Socialdemokraterna i Esbo.

– Jag har valt SDP för att de grundvärderingar och principer som partiet står för ligger väldigt nära mina åsikter och min syn på världen och samhället.

Kalhori säger att hon vill arbeta för ett jämlikt och rättvist samhälle.

– Jag vill vara med och bygga ett samhälle där också de svagas röster hörs.

Partivalet var enkelt för Kalhori, hon kommer från en familj som är vänsteraktiv. Familjen drabbades hårt i Iran på grund av sin politiska övertygelse. Kalhori har varit politiskt aktiv i ett par år, nu kandiderar hon för första gången i ett val.

För tillfället arbetar hon som assistent i riksdagen.

Du säger att du vill påverka, har du några specifika saker som du kommer försöka ändra på?

– Det är många saker, men mina två största teman i valet kommer att vara flykting- och integrationsfrågor och utbildningen i Finland i största allmänhet.

Veronica är filosofie doktor i biologi från Åbo Akademi. Hon började sin skolgång i grundskolan i Smedsby, Korsholm, skrev studenten i Vasa och flyttade till Åbo där hon avlade kandidat-, magisters- och till sist doktorsexamen.

Nasima Razmyar – Politiker, mamma, förtroendevald

Nasima Razmyar, 32, flyttade som femåring från sitt hemland Afghanistan och tillbringade några år i Moskva där hennes far jobbade som diplomat. År 1992 flyttade Razmyar och hennes familj till Finland eftersom gränsen till det egna hemlandet var stängd som följd av ett nytt blodigt krig. Familjen landade i Rovaniemi där barnen sattes i en finskspråkig skola. Valet att integreras på svenska fanns inte då, men Razmyar tycker det är viktigt att känna till möjligheten.

– Själv försöker jag i mitt arbete lyfta fram att Finland som ett tvåspråkigt land, måste ha resurser att erbjuda integration på båda språken. Åtminstone borde man informera om att möjligheten att välja integrationsspråk finns.

I det kommande kommunalvalet har Razmyar valt att ställa upp för att påverka samhället nasimarazmyar1vi lever i. Hon har varit intresserad och aktiv inom politiken sedan hon var 15 år. För tillfället är hon riksdagsledamot, sitter i stadsfullmäktige i Helsingfors och har förtroendeuppdrag i olika organisationer. Vid sidan om politiken är Razmyar ordförande för Monika-Naiset liitto, en organisation som jobbar med invandrarkvinnor som blivit utsatta för våld och med att hitta hem för familjer.

Riksdagen har hon nu ledigt från, hon är mammaledig med sin första son. I kommunalvalet ställer hon upp för SDP i Helsingfors.

– När jag började bekanta mig med olika partier kändes det socialdemokratiska tänkande bekant och det var naturligt för mig att ansluta mig till en solidarisk, internationell rörelse. Jag kände att jag ville vara en del av någonting större. Den socialdemokratiska ideologin visar vilken värdegrund man har. Än idag tycker jag att SDP känns som rätt för mig.

För sin stad har Razmyar klara framtidsplaner. Hon anser att Helsingfors som storstad  kräver mycket arbete och stora beslut. Mest av allt vill hon se ändringar i hur invånarna och världen ser på staden. Hon vill bygga ett dynamiskt och framstående Helsingfors, men också arbeta för miljöfrågor och jämlikhet.

– Ingen ung person borde behöva bli sjukpensionerad som trettioåring eller utestängd från samhället. Det är viktigt att vi jobbar mot detta i Helsingfors.

Då Razmyar blev invald i riksdagen drev hon en hård kampanj för jämställdhet. Om Finland ska räknas som ett bra land för alla krävs det enligt Nasima att minoriteterna har samma rättigheter och möjligheter som majoritetsbefolkningen.

Hon förstår inte varför det finns så mycket ilska i vårt samhälle.

– Självklart är jag påverkad av min bakgrund. När jag talar om att rikta sin ilska så talar jag av egen erfarenhet. Det är något jag ser och känner i mitt dagliga arbete.

Zafar Ahmed – Kemist, forskare, doktor

Zafar Ahmed, 41 har bott i Finland sedan 2007 och arbetar som forskare och kemist vid Tammerfors tekniska universitet.

Han har nyss börjat bekanta sig med den finska politiken och det blir ett elddop direkt. Han ställer nämligen upp i kommunalvalet för första gången i vår. Att det blev Vänsterförbundet kändes helt naturligt.

zafar-projekt-moody– Rent ideologiskt har jag alltid stått nära vänstern. Dagens moderna kapitalism har gett upphov till att en stor skara människor har lämnats utanför. Vi kan kalla dem globaliseringens förlorare. De blir lätta offer för främlingsfientliga partier och billig populism. Jag tror starkt på att det behövs en vänsterpolitik för att motverka den rådande politikens biverkningar. Att låta kapitalismen växa okontrollerat kommer att resultera i en värld där man antingen har väldigt mycket eller inget alls.

Trots att han engagerat sig i den finländska politiken, görs intervjun på engelska, som är ett av Pakistans officiella språk.  

– När du flyttar till ett nytt land är det viktigt att du lär dig språket. Min finska är nu på en medelnivå. Jag kan kommunicera och förstår bättre än jag talar. Jag borde kunna språket bättre, men som forskare är mitt arbetsspråk engelska, vetenskapens språk.

När vi skiljs överraskar Ahmed och säger på nästintill felfri svenska ”Du har en röst”. Han har noterat texten i Kommunförbundets svenska valmaterial. ”Du har en röst” är även budskapet han vill dela med potentiella väljare och allmänheten.

– Om vi vill påverka politiken och vår stad på ett positivt sätt, måste vi vara aktiva. Vi kan inte sitta och vänta på att någon annan ska fatta våra beslut. Det gäller oss alla. Det är viktigt att rösta i valet. Kom bara ihåg att välja politiker vars motto inte bygger på billig populism, eller hets mot folkgrupp.