Tiden mogen för färre kommuner på Åland

För första gången sedan 70-talet sitter Åländsk center inte med i landskapsregeringen på Åland. – Det här gör det möjligt att på allvar se över kommunstrukturen. Så länge centern satt med i regeringen fanns det en ovilja att ta tag i frågan, säger Nina Fellman (S) som är ny kommunminister på Åland.

Aldrig hade hon trott att hon skulle bli kommunminister då hon bestämde sig för att ge sig in i politiken och ställa upp i det åländska lagtingsvalet för Ålands socialdemokrater, berättar Nina Fellman, tidigare chefredaktör på tidningen Nya Åland.

– Men om jag tänker på vilka frågor som intresserar mig har jag hamnat just rätt. Jag är väldigt intresserad av kommunstrukturen på Åland, hur man ska handskas med utmaningarna i och med vår litenhet och den demografiska utvecklingen.

Som exempel nämner Fellman kommunerna Geta och Vårdö. Enligt uppskattningar från Ålands statistik- och utredningsbyrå, ÅSUB, kommer 40 procent av invånarna i de här kommunerna att vara över 65 år 2030.

– Det betyder att försörjningskvoten blir väldigt tung i de här kommunerna, säger Fellman.

I dagsläget har Åland 16 kommuner, men enligt Fellman är det stor skillnad mellan kommunerna när det gäller vilken service man kan ge. Till exempel handikappservicen varierar väldigt mycket från kommun till kommun.

Utredningar och folkomröstning

Att kommunstrukturen på Åland behöver förändras är inte något bara Nina Fellman tycker. Det slår också Ålands nya landskapsregering, som leds av lantråd Katrin Sjögren (Lib), fast i sitt regeringsprogram.

Förändringarna ska inte ske över en natt utan regeringen vill i ett första skede förändra landskapsandelssystemet på ett sådant sätt att sammanslagningar av kommuner uppmuntras. Därefter vill man göra en utredning där man ser på hela Åland och funderar på vilka alternativ och konstellationer man kan tänka sig.

– Vi har i dag 16 kommuner men 160 kommunala samarbetsorgan mellan kommunerna som har hand om olika uppgifter som till exempel avfallshantering. Det här är överbyråkratiserat och vi vill med öppet sinne undersöka hur det lönar sig att organisera detta på bästa sätt, säger Fellman.

Hon nämner att ett alternativ är en så kallad 0-lösning, det vill säga att man fortfarande har 16 kommuner men organiserar servicen på ett bättre sätt.

I sista skedet vill man ordna en rådgivande folkomröstning där ålänningarna själva får säga sitt.

– Men så långt har vi inte ännu kommit. Där gäller det sedan att noga fundera hur man ställer frågan så man får veta vad ålänningarna tycker.

Kommunikation a och o

Reaktionerna på planerna att se över kommunstrukturen på Åland har varit ungefär som Fellman väntat sig.

– Många tycker det är bra att vi äntligen kommer till skott, men oppositionen med Åländsk center i spetsen är naturligtvis kritisk.

Fellman vill ändå poängtera att det inte handlar om att avskaffa kommunen eller centralisera allt.

– Vi vill skapa färre och starkare kommuner för en hållbar och stabil framtid. Som det är nu har vi flera kommuner som ekonomiskt sett är väldigt svaga.

Som tidigare chefredaktör på Nya Åland ser Fellman många fördelar. Dels har hon inget politiskt bagage och kan börja från rent bord. Dels har hon under årens lopp fått ett tjockt skinn och är inte rädd att ge sig in i debatter.

– Men det viktigaste är kanske att kunna kommunicera och det tycker jag är viktigt att vi gör nu gällande kommunstrukturen. Det är viktigt att vi pratar om den, gör utredningar och hör folket. Vi ska konkretisera vad vi menar och hur det påverkar ålänningarna och deras vardag.

– Det är en annan form av kommunikation, men jag har definitivt utbyte av mina tidigare erfarenheter.