Regeringen vill komma åt kommunernas möjligheter att ingå längre vårdavtal med privata bolag samt begränsa investeringarna med en temporär lag. – Att stifta undantagslagar är en farlig väg att gå. Regeringen inkräktar nu på den kommunala självbestämmanderätten, säger Anna-Maja Henriksson.

Många kommuner försöker nu gardera sig inför vårdreformen och för långtgående diskussioner om offentligt-privata partnerskapsbolag kring vården. Bland annat i Österbotten har politiker i Pedersöre lobbat för att samägda bolag räddar den lokala servicen och arbetsplatser i framtiden.

I samföretagen äger kommunerna ofta 49 procent av aktierna och vårdbolagen 51 procent. Genom att nu ingå långa avtal med de privata bolagen hoppas kommunerna att serviceavtalet i fortsättningen binder dem, också efter att en vårdreform genomförts.

Men från och med 2019 ska landskapen ta över ansvaret för social- och hälsovården. Förmodligen kommer de kommunala aktierna i samföretagen för vården då att föras över till landskapet.

Nu  vill regeringen sätta stopp för kommunernas privatisering och stora investeringar.  Ett utkast till regeringsproposition har i all tysthet beretts med förslag till lag om en temporär begränsning av vissa kommuners och samkommuners rättshandlingar inom social- och hälsovården.

Med en temporär lag vill regeringen alltså nu begränsa utläggningar och stora investeringar i anslutning till kommunernas vårdtjänster. Regeringen vill säkerställa vårdreformens mål om kostnadsbesparingar och ”ett regionalt ändamålsenligt servicenätverk”.
Lagen föreslås träda i kraft så fort som möjligt och vara i kraft till slutet av 2019.
Utkastet publicerades onsdag kväll och skulle också gälla investeringar i byggnader som överskrider fem miljoner euro.

Om kommuner och samkommuner gör upp avtal med privata bolag om vård och rätt att använda byggnader efter 2018 måste det ingå en klausul där det sägs att den som ansvarar för vården, det vill säga landskapet, har rätt att säga upp avtalet senast 2019.

”Inkräktar på självbestämmanderätten”
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP) kritiserar regeringen för att i all tysthet ha publicerat ett lagförslag , som innebär stora ingrepp i den kommunala självbestämmanderätten.

– Man vill komma åt kommunernas möjligheter att ingå längre vårdavtal, samt begränsa investeringarna. Vart försvann Centerns iver att försvara kommunerna och den kommunala självbestämmanderätten? dundrar Henriksson.
Hon påpekar att det finns kommuner som redan slutit avtal med privata bolag.
-De försätts i olika position jämfört med de kommuner som ämnar göra det eller inte gjort det.
Henriksson säger sig förstå orsaken till regeringens åtgärder: att centralisera och uppnå kostnadsbesparingar.
– Rent principiellt kan man också fråga sig om det är möjligt att tillfälligt stifta undantagslagar om också andra frågor. Det är en farlig väg att gå och jag kan inte påminna mig något motsvarande, säger Henriksson

Kommunförbundet varnat för långa avtal
Kristina Wikberg, direktör för svenska och internationella enheten vid Kommunförbundet tycker likt Henriksson att det är intressant att regeringen i all tysthet berett lagförslaget. Inofficiellt har det i tjänstemannakretsarna nog talats om detta.

– Kommunförbundet har varnat för att sluta långa avtal med privata bolag. Det här sätter nu rejält stopp också för de österbottniska kommunernas planer, säger Wikberg.

Som det ser nu kommer kommunerna att fråntas den skatt de idag uppbär för social- och hälsovården. Den skatten är olika i olika kommuner och den överförs efter vårdreformen till landskapen.
– Det är besvärligt i synnerhet som systemet bestraffar dem som har frisk befolkning och satsat preventivt, säger Wikberg.

Diskussionsmöte om lagutkastet
Företrädare för kommuner och sjukvårdsdistrikt och andra aktörer inom social- och hälsovården ska höras om det lagutkast som begränsar utläggning och investeringar. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet ordnar ett diskussionsmöte för dem onsdagen den 25 maj.

Diskussionsmötet är öppet endast för inbjudna gäster. Även andra än de aktörer som bjudits in kan framföra synpunkter som borde beaktas vid beredningen av lagen. 

I lagutkastet sägs bland annat:

”Under reformen har det i kommunerna och samkommunerna fattats beslut som syftar till att servicestrukturen, personalen, fastigheterna, egendomen och andra helheter som gäller ordnandet av social- och hälsovårdstjänster ska bevaras i sin nuvarande form inom det egna området och för de egna invånarna eller som rentav syftar till att främja att en så stor del som möjligt av social- och hälsovårdens resurser binds till den egna kommunens område.”

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *