Svenskan ingen ”pakkopulla” för styrelseordförande i Kuopio

29.8.2017

Radio Extrems kampanj hurriksi.fi fick Antti Kivelä att officiellt byta sitt modersmål till svenska. Efter flera år som svenskspråkig ser Kivelä mest fördelar. – Men på besiktningskontoret blev de förvånade.

– Jag pratar svenska alltid då jag har möjlighet till det, säger centerpartisten Antti Kivelä, som till vardags arbetar som kardiolog vid Kuopio Universitetssjukhus och efter senaste kommunalvalet också är stadsstyrelsens ordförande i Kuopio.

Kivelä berättar att han alltid varit intresserad av språk. Redan före han fyllde tio år kunde han läsa både kyrilliska bokstäver och runskrift.

– Mitt intresse för svenskan hänger antagligen ihop med att jag är språkligt begåvad. Jag ser det som en stor rikedom att Finland är officiellt tvåspråkigt och det är ledsamt att alla inte ser det som något positivt, säger Kivelä.

Själv bestämde sig Kivelä för att byta sitt modersmål från finska till svenska i samband med Radio Extrems kampanj hurriksi.fi.

– Det var en rolig kampanj med glimten i ögat. Jag gillade att man förde fram positiva aspekter som att svenskspråkiga lever längre och är glada och positiva, säger Kivelä.

Efter flera år som svenskspråkig på papper, stämmer detta?

– Definitivt! Solen skiner mycket mera nuförtiden och allt går som på Strömsö, säger Kivelä och skrattar.

Det som förvånade Kivelä mest var hur mycket språkbytet påverkat vardagen. Efter att ha registrerat sig som svenskspråkig fick Kivelä post från myndigheter och andra på svenska.

– Puijo församling i Kuopio bjuder in mig till påskmässa varje vår och det tycker jag är trevligt också om jag inte är särskilt kyrklig. Jag får också en del reklam och fyller i skattedeklarationen på svenska.

Ibland har språkbytet satt myror i huvudet på folk. Som t.ex. då Kivelä skulle besiktiga bilen och besiktningsmannen gång på gång försökte skriva ut besiktningsbeviset och kastade det i skräpkorgen.

– Efter en stund kom han fram och bad om ursäkt för att det är något fel på maskinen som bara skriver ut beviset på svenska, berättar Kivelä.

I övrigt har vänner och bekanta förhållit sig positivt till Kiveläs byte av modersmål. En del är förvånade men de flesta ser det som en kul grej. Kivelä försöker också uppmuntra andra i sin omgivning att använda svenska. T.ex. kan han skicka sms på svenska till sina barn.

Viktigt få tala sitt modersmål i vården

Som läkare vet Kivelä hur viktigt det är för patienten att få tala sitt modersmål i vårdsituationer. I Kuopio är bara 0,3 procent av invånarna svenskspråkiga och de flesta patienter Kivelä talar svenska med kommer någon annanstans ifrån.

– För patienten är det viktigt att kunna berätta om sina symptom och sin hälsa på sitt eget modersmål. Läkaren måste framför allt kunna lyssna och förstå också om pratet inte är felfritt.

Kivelä förstår den svenskspråkiga befolkningens oro i Österbotten när sjukhuset med omfattande jour dygnet runt i framtiden ligger i Seinäjoki och inte i Vasa.

– Men det är inte heller bra med överdrivna känsloargument om att det här nu kommer att betyda fler dödsfall eller liknande, säger Kivelä.

Han menar att det största misstaget man kan göra om man vill arbeta för svenskan i Finland är att skapa motsättningar mellan språkgrupperna. Istället tror Kivelä på en positiv kommunikation och öppenhet.

En sak som Kivelä sörjer är slopandet av den obligatoriska svenskan i studentexamen.

– Argumenten att svenskan är bort från andra språk stämmer inte. Alla språk stöder varandra och jag tror inte alls att eleverna läst mer andra språk istället. Slopandet av studentsvenskan var ett verkligt trist beslut, säger Kivelä.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här