Svenska lättare men finska nyttigare?

Julia Artemeva och Anastasiia Uzlova har läst svenska sedan september.
Till vänster Annette Jansson, planeringsansvarig lärare vid Arbis.
Julia Artemeva och Anastasiia Uzlova har läst svenska sedan september. Till vänster Annette Jansson, planeringsansvarig lärare vid Arbis.
19.1.2016

De invandrare som lär sig finska har lättare att hitta jobb. Så resonerar man på vissa håll i Svenskfinland där invandrarna konsekvent integreras på finska. Svenska är å andra sidan lättare och snabbare att lära sig och ett naturligt val i en svenskspråkig omgivning, tycker andra. I Svenskfinland finns det ingen enhetlig linje för vilket språk man i första hand ska erbjuda invandrarna.

–Svenska är mycket lättare än finska. Jag hoppas att jag snabbt ska lära mig svenska så att jag kan börja studera vid till exempel Arcada säger Alexey Shumilin som är hemma från St. Petersburg. Han studerar svenska på Helsingfors Arbis.

Shumilin berättar att han har kompisar som studerat finska i flera år, men fortfarande inte kan språket tillräckligt bra för att studera på finska. Han hoppas att svenskan ska ge ett snabbare resultat. Hans klasskamrater Julia Artemeva och Anastasiia Uzlova som också är från Ryssland är inne på samma linje.

– Vi är båda fotografer och drömmer om att i framtiden arbeta på HBL, säger Artemeva. De har tidigare båda bott i Sverige och Artemeva dessutom i Norge, så svenska kändes som ett naturligt alternativ.

På frågan om de tror att de kan klara sig i Finland utan finska är de inte säkra.

– Vi talar svenska på Ikea och i Borgå och nästa vecka ska vi åka till Ekenäs och hoppas att vi klarar oss på svenska där, berättar Artemeva.

– Men i Helsingfors och när man pratar med läkare blir det nog på engelska, säger Uzlova. Annars blir man inte förstådd, menar hon. Annette Jansson som är planeringsansvarig lärare i nordiska språk vid Arbis och lärare i klassen berömmer sina elever.

Vi funderade väldigt mycket på det här hur det är att vara en minoritet i en minoritet. De
invandrare som lär sig svenska blir ju det…”

– De är väldigt duktiga och ambitiösa. Många kan prata svenska väldigt bra redan trots att de bara studerat svenska sedan mitten av september. I Helsingfors är det endast Arbis som erbjuder integrationsutbildning på svenska och klassen består av personer från många olika länder. Förutom Ryssland kommer eleverna bland annat från Tunisien, Irak och Syrien. Arbis integrationsutbildning fyller arbets- och näringsbyråernas krav för frivilliga studier, men är också öppen för övriga intresserade. Flera av eleverna läser också finska vid sidan av studierna i svenska, men inte alla.

– Många har släktingar i Sverige och har därför valt att studera svenska, men vi har även personer som antingen redan kan finska eller som har gett upp finskan för att det varit så svår att lära sig, säger Jansson.

Finska i Pargas

I Pargas har man tagit beslut om att invandrarna ska integreras på finska fastän majoritetsspråket i kommunen är svenska. Pia Hotanen, barnomsorgschef i Pargas, var ordförande för arbetsgruppen som presenterade förslaget att integreringen ska ske på finska.

– Vi funderade väldigt mycket på det här hur det är att vara en minoritet i en minoritet. De invandrare som lär sig svenska blir ju det, säger Hotanen. Pargas har visserligen en svenskspråkig majoritet, men grannkommunerna är väldigt finskspråkiga precis som Åbo, förklarar Hotanen.

– För att få en möjligast bra start i arbetslivet bedömde vi att det är viktigare att lära sig finska. Alla kan inte räkna med att få jobb i Pargas. Beslutet backades också upp av en rad praktiska aspekter. Det fanns färdigt material på finska, det blev lättare att samarbeta med grannkommunerna, t.ex. St. Karins och så hade Åbonejdens tolkcentral inte tolkar som kunde tolka från invandrarnas ursprungsspråk till svenska. I dagsläget ordnar Pargas själv alltså inte språkutbildning för invandrarna utan de deltar i integrationsutbildning som ordnas i Åbo. Enligt flyktinghandledaren Gudrun Degert är invandrarna själva nöjda.

– Vi har förklarat för dem hur vi tänkt och de flesta tycker att det är ok. Någon enstaka person har tyckt att det hade varit bättre att lära sig svenska, säger Degert. Degert berättar också att största delen av de flyktingar som man tagit emot i Pargas tidigare har flyttat bort från kommunen.

– Så mot den bakgrunden kan det vara motiverat att de integreras på finska. Samtidigt tycker Degert det känns lite trist att invandrarna inte har möjlighet att välja själva och hon håller med Mika Helander (i artikeln på nästa sida) att det vore lättare att integrera på svenska om kommunen skulle ordna språkkurserna själv.

– Nu när allting är så centraliserat och via arbets- och näringsbyråerna blir det lätt bara på finska, säger Degert.

Svenska populärt i Österbotten

I Österbotten har man inte resonerat på samma sätt som i Pargas, utan en stor del av invandrarna integreras på svenska. Vid samkommunen Kvarnen som ordnar integrationsutbildning och ägs av Kronoby, Karleby, Jakobstad, Pedersöre och Larsmo väljer ungefär hälften av invandrarna att studera på finska och hälften på svenska. Enligt Malin Sandbacka som undervisar i svenska beror valet på vilken kommun invandrarna kommer ifrån. De som kommer från Karleby väljer oftast finska, de övriga svenska. Till skillnad från i Helsingfors studerar invandrarna inte finska och svenska parallellt, utan rekommendationen är att man studerar ett språk i två år, så man kan det ordentligt innan man börjar med det andra.

– Det är ju väldigt individuellt vilket språk som är vettigare att studera först, säger Sandbacka.

Nu när allting är så centraliserat och via arbets- och näringsbyråerna blir det lätt bara på finska”

– Svenska går snabbt att lära sig, om du bor på en väldigt svenskspråkig ort och inte har planer på att flytta bort i första taget kan svenska vara ett bra val. Ofta är det också personliga orsaker som ligger bakom valet av språkstudier. Malin Sandbacka talar om så kallade kärleksinvandrare.

– De väljer oftast att lära sig det språk som partnern talar så att de får ett gemensamt språk, säger Sandbacka. Överlag berättar Sandbacka att efterfrågan på språkstudier är stort och att det finns flera som skulle vilja studera finska eller svenska vid Kvarnen än vad de kan ta emot.

– Trycket är hårt och antalet elever har stigit ordentligt under de senaste fem åren.