Språkliga minoriteter får sin röst hörd
Språkbarometern förnyas och tar fasta på språkklimatet i de tvåspråkiga kommunerna. Enkäten ger de språkliga minoriteterna möjlighet att uttrycka sin åsikt om kommunernas språkservice.
Språkbarometern har sammanställts sedan år 2004 och görs vart fjärde år. Enkäten skickades under förra veckans tisdag ut till 9000 slumpmässigt valda personer som hör till den språkliga minoriteten i sin kommun.
– Senast den tionde juni ska vi ha in alla svar. Hittills har ett hundratal svarat men vi förväntar oss cirka 3000 allt som allt, säger forskardoktor Marina Lindell vid Åbo Akademi.
Det viktiga är att få en bra kommunvis fördelning, annars blir resultaten svåra att jämföra. Enkäten undersöker bland annat hur kommuninvånare med minoritetsspråk förhåller sig till språkservicen inom olika kommunala och statliga sektorer. Av frågorna är fjorton samma som tidigare för att kunna följa upp och jämföra resultaten. Åtta av frågorna är helt nya.
– Vi önskar att deltagarna enbart svarar på de frågor som de själva har erfarenhet av. Problemet är att en stor del av människorna i vårt urval, speciellt i de kommuner där den språkliga minoriteten är väldigt liten, kanske inte har erfarenhet av vissa specifika tjänster. Då får vi inget resultat från de kommunerna.
Språkbarometern 2016 är fortfarande under arbete och Lindell uppmanar dem som fått enkäten att svara heltäckande.
– Det handlar om kommuninvånarnas eget intresse. Resultaten kommer att användas av Justitieministeriet i statsrådets berättelse och kan även användas av kommunerna för att förbättra språktjänsterna, säger Lindell.
Språkbarometern görs som ett sammarbete mellan Justitieministeriet, Kommunförbundet, Kulturfonden och Åbo Akademi. Resultaten kommer att presenteras som ett av huvudnumren på Kommunmarknaden den 14 september.
