Språkkonsekvensbedömningen: ”Tiden tog slut”

1.9.2016

Den utlovade språkkonsekvensbedömningen för vårdreformen publicerades i onsdags och möttes av frän kritik. Regeringsrådet Pekka Järvinen som har sammanställt konsekvensbedömningen medger att tiden tog slut. – Nu har alla möjlighet att ge respons.

Reformen har i princip inga konsekvenser för de språkliga rättigheterna”, så inleds det korta stycket i de allmänna motiveringarna till regeringspropositionen som publicerades igår. Ändå hade social- och hälsovårdsministeriet lovat att en språkkonsekvensbedömning ingår i lagförslaget.

– Nu får vi se hurdan respons som ges när förslaget skickas ut på utlåtanderunda. De språkliga rättigheterna fastställs i språklagen, och där kommer inga större förändringar. I stycket om lagstiftningsordningen har man preciserat närmare frågan om vilka inverkningarna blir i praktiska situationer, säger Pekka Järvinen, regeringsråd vid social- och hälsovårdsministeriet, som har sammanställt konsekvensbedömningen.

Är inte språkkonsekvensbedömningen lite kort jämfört med de andra konsekvensbedömningarna?

– Längden är väl inte avgörande.

Har ni använt er av justitieministeriets checklista för bedömningen av språkliga konsekvenser?

– Nej, vi har inte ansett det relevant. Det är anvisningar, inte en norm. Om det finns något att anmärka tar vi gärna emot feedback.

Tog tiden slut?

– Ja, om man ni ser vilket paket det är frågan om, så visst har vi haft mycket jobb. Det här är inte den slutgiltiga version som ges till riksdagen, vi hoppas och förväntar oss att folk skickar in kommentarer.

Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Justitieministeriet, tycker att den del som kallas språkkonsekvensbedömning blev väldigt tunn och behöver en noggrann granskning.

– Syftet med konsekvensbedömningen är att lagberedaren ska få tillräckligt med information för att kunna bedöma om de språkliga rättigheterna uppfylls. Den här biten räcker inte till.

Däremot finns det en hel del om språkliga rättigheter i regeringspropositionens detaljmotiveringar, i stycket om Förhållandet till grundlagen samt lagstiftningsordning.

– Den biten är jätteviktig och helt på sin plats. Där har man också utrett språkliga konsekvenser och bedömt hur grundlagen uppfylls. Det man borde gå mer ingående in på är hur den enskilda individens liv påverkas. Man har beaktat konsekvenserna utgående från om grundlagen uppfylls. Enligt beredarna gör den det.

Tammenmaa vill inte ta ställning till den frågan innan Justitieministeriet fått klart sitt utlåtande.

– Syftet med utlåtanderundan är mer att samla in material för lagstiftaren.

Remissbehandlingen pågår tio veckor, till och med den 9 november.

Borde man inte ha tagit upp jourförordningen i språkkonsekvensbedömningen, trots att den inte direkt ingår i lagpaketet?

– Det finns ett kort stycke i själva lagpaketet där jourförordningen nämns, men det leder ingenstans.

I detaljmotiveringen i regeringspropositionen finns bland annat ett stycke om att de föreslagna förändringarna påverkar förvaltningsspråket. ”Propositionen kan leda till att användningen av svenska som förvaltningsspråk minskar och kan således i praktiken försämra tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna”.

– Men man pejlar inte den praktiska planen som är viktig ur patientsynvinkel.

Språklagen uppdateras för tillfället och meningen är enligt Tammenmaa att se till att de språkliga rättigheterna inte ändras på lagnivå.

– Rättigheterna försvagas inte, däremot är konsekvenserna inte alltid en summa av rättigheterna.

Läs också: ”Utlåtanderundan blir viktig för svenskans ställning”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här