De sociala medierna som en kanal på vilken invånarna kan följa ärendena i hemkommunen ökar i popularitet, framgår det av Kommunförbundets stora invånarundersökning.

För 18–29-åringarna är de sociala medierna vid sidan av lokaltidningen den viktigaste kanalen för att hålla sig informerade om kommunens verksamhet. I den här åldersgruppen uppger 50 procent att de följer antingen sociala medier eller läser lokaltidningen för att hitta information om hemkommunens beslut eller verksamhet.

– De sociala medierna är den enda kanal som stärkt sin ställning de senaste åren som en kanal för information om hemkommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Finlands Kommunförbund.

Av alla kommuninvånare följer 27 procent kommunens verksamhet och beslutsfattande på sociala medier. Det är lika många som de som använder kommunernas webbsidor och betydligt fler än de invånare som hittar information om hemkommunen på exempelvis olika lokala organisationers webbsidor.

Stort intresse för den egna kommunen

I allmänhet följer invånarna med frågorna i sin hemkommun. Av de som svarade uppgav 93 procent att de följer kommunens beslutsfattande och verksamhet via åtminstone en kanal. Siffran har varit den samma under hela 2000-talet.

Fortfarande är tidningarna, i synnerhet den lokala tidningen, den viktigaste kanalen för invånarna att hålla sig informerade om hemkommunens verksamhet och beslutsfattande.

Av uppgiftslämnarna följer 82 procent ärendena i hemkommunen i lokal- och gratistidningar. I landskapstidningarna följer 68 procent kommunens beslutsfattande och evenemang. Tidningarnas betydelse har ändå minskat något under 2000-talet.

Tidigare traditionella kanaler som kommunens egen informationstidning, andra infoblad som delas ut till hemmen och olika föreningars, organisationers och bostadsområdens informationstidningar håller på att minska i betydelse som informationskanal. Exempelvis år 2008 följde 46 procent av uppgiftslämnarna ofta eller ibland hemkommunens ärenden i olika organisationers informationstidningar. År 2017 har den här siffran sjunkit till 34 procent.

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *