Stadsfullmäktige i Helsingfors ja, stadsstyrelsen nja? – Vi förlorade två viktiga kandidater med invandrarbakgrund. Det här syns också i valresultatet, säger Marcus Rantala. Arkivbild: Helsingfors stad

Svenska folkpartiet tappade ett av sina fem mandat i Helsingfors i gårdagens kommunalval. Det här innebär att SFP nu kan bli utan en plats i stadsstyrelsen.

Enligt de politiska partiernas interna överenskommelse krävs minst fem mandat i Helsingfors stadsfullmäktige för att ett parti ska vara berättigat till en styrelseplats. SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff anser ändå att loppet inte är kört.

– Rent matematiskt borde vi ha ungefär 4,2 mandat för att kunna få en styrelseplats, men vi får se var vi landar. Vi kommer att försöka förhandla ett så bra resultat som möjligt, säger han.

Marcus Rantala, SFP:s medlem i Helsingfors stadsstyrelse, är likaså försiktigt positiv, trots att förhandlingsläget inte är det bästa möjliga.

Stadsstyrelsen i Helsingfors, Marcus Rantala andra från vänster. I mitten avgående borgmästare Juhana Vartiainen. Arkivbild: Helsingfors stad

– Vi har inte inlett förhandlingarna ännu så det är för tidigt att helt utesluta en plats i stadsstyrelsen, trots att vi gjorde ett dåligt val. Vi gör givetvis vårt bästa för att maximera vårt inflytande, säger Rantala.

Fördelningen av förtroendeposterna bygger på d’Hondts proportionella valsystem och en så kallad ”ropordning” där partierna har första tjing på olika politiska poster utifrån valresultatet.

– Vi är nu lika stora som Sannfinländarna i stadsfullmäktige. Bägge partier har fyra mandat. Det här kan i själva verket gynna oss i förhandlingarna, säger Rantala.

Bevakningen av svenska frågor kan försämras

Han sticker ändå inte under stol med att risken för politisk marginalisering hänger i luften.

– Om vi blir utan en plats i stadsstyrelsen kommer vårt politiska inflytande att minska, vilket försvårar bevakningen av svenska frågor. Då måste vi satsa allt krut på att få viktiga nämndplatser. Till exempel nämnden för fostran och utbildning är sällsynt viktig för att vi ska kunna påverka i skolfrågor.

SFP fick 17 683 röster i kommunalvalet i Helsingfors. I jämförelse med valresultatet i det förra valet 2021 tappade partiet nu hela 4183 röster. Årets valresultat är ändå i linje med SFP:s valresultat 2012 och 2008.

– I det förra valet samarbetade vi med Liberalerna och det Öppna partiet som drog in över 2000 röster på vår lista. Det här bortfallet har haft en stor betydelse, säger Guseff.

En annan orsak har att göra med riksdagsledamot Eva Biaudets beslut att inte ställa upp för omval i kommunalvalet.

– I ett ideologiskt hänseende lyckades vi värva kandidater som hade samma socialliberala linje som Biaudet, men det går inte att ersätta en så lyskraftig kandidat i en handvändning, säger Guseff.

Folkomröstning om regeringens politik

SFP:s interna opposition representerades av fullmäktigeledamot Björn Månsson som öppet har kritiserat partiets regeringsmedverkan. Han tappade över 700 röster i gårdagens val.

Den starka kapplöpningen mellan SDP och Samlingspartiet kan också ha bidragit till ett läckage av SFP:s röster till bägge partier. Guseff medger att SFP:s medverkan i regeringen kan ha inverkat negativt på partiets valresultat.

– Vänsterpartierna lyckades göra valet till en folkomröstning om regeringens politik, säger Guseff.

Rantala understryker att endast hälften av SFP:s tidigare fullmäktigegrupp, inklusive suppleanter valde att ställa upp i årets kommunalval.

– Vi förlorade två viktiga kandidater med invandrarbakgrund. Det här syns också i valresultatet, säger Rantala.

Demografin spelar en allt större roll i Helsingfors. I takt med att den svenskspråkiga andelen av stadens befolkning minskar blir det allt svårare för SFP att hålla ställningarna.

– Det flyttar in omkring 10 000 nya invånare till Helsingfors varje år. Vi måste se till att en del av dem röstar på SFP. Och så måste vi överväga att ingå valförbund med ett annat parti i nästa val, säger Rantala.