Uppgifterna måste vara meningsfulla

Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. (Foto: Mattias Lindroth)
Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. (Foto: Mattias Lindroth)
13.1.2017

Ska fullmäktige vara en plattform för medborgerligt deltagande eller en effektiv beslutsapparat? Fullmäktige krymper i nästan var tredje kommun efter kommunalvalet, visar Kommunförbundets kartläggning. 

– Det centrala är inte storleken utan hur fullmäktigeledamöternas roll ser ut i styrelserna och nämnderna, där de operativa besluten fattas. Fullmäktige måste ha meningsfulla uppgifter, säger kommunforskare Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

– De två första fullmäktigeperioderna klarar sig kandidaterna från de små gamla kommunerna bra. Först efter den tredje valperioden börjar den sammanslagna kommunen fungera som en enhetlig kommun, säger  Sandberg.

Politikerna räknar gärna antalet stolar, och platserna är en viktig mekanism för att alla invånare ska bli representerade.

– Men fullmäktige har ansvar för hela kommunen. Det viktiga är att tänka på hur man jobbar, vilken  fullmäktiges roll ska ha. Fullmäktige kan vara en plattform där man tänker framåt.

Kaija Majoinen, kommunutvecklings- och forskningsdirektör vid Kommunförbundet konstaterar att fullmäktige måste välja: om fullmäktige ska vara en plattform för medborgerligt deltagande är det bra med stora fullmäktigen. Ur beslutsfattarperspektiv är det däremot inte bra med för stora fullmäktigen eftersom de har svårt att fatta beslut.

Enligt Sandberg börjar ett allför stort fullmäktige ofta sysselsätta sig självt och ledamöterna lämna in för många motioner.

– Det centrala är hur fullmäktigeledamöternas roll ser ut i styrelserna och nämnderna, där de operativa besluten fattas. Fullmäktige måste ha meningsfulla uppgifter, säger Sandberg.

Efter vårdreformen tar landskapen över social- och hälsovården, vilket innebär att social- och hälsovårdsnämnderna försvinner från kommunerna.

– Eftersom en stor del av fullmäktigeledamöterna också sitter i nämnderna behövs färre platser när nämnderna blir färre.

Enligt Sandberg gynnar mindre organ överlag de stora partierna. Å andra sidan behövs det färre röster i en liten kommun, vilket gör det lättare för mindre partier att klara sig och få platser i fullmäktige.

– Egentligen kan man inte säga att krympande organ skulle leda till att mindre partier utarmas. Sari Pikkalas forskning av de sammanslagna kommunerna visar att inga partier sidsteppades i valet 2008 på grund av sammanslagningarna. Men om ett parti tappar ett av tre mandat kan det leda till att det blir svårare för detta parti att få representation i kommunstyrelsen. I en liten kommun måste man tänka smartare.

Pikkalas forskning visar också att kandidater från randområden har bättre möjligheter till valframgång eftersom valdeltagandet i snitt är högre i dessa områden. Invånarna röstar i allmänhet flitigare i små kommuner – som ofta utgör randområden – än i stora kommuncentra.

– Men det kräver mer av små partier. De måste ha kandidater som drar röster eftersom det viktigast är att antalet personer som röstar är högt. De stora partierna behöver inte vara lika strategiska. Samma sak gäller i landskapsvalen, säger Sandberg.

Valdeltagandet i Liljendal var högt så länge det var en egen kommun.

– Det är ett inlärt beteende, lojaliteten i lokalsamhället är stark. Samma sak såg vi i Karleby efter fusionen med Kelviå, Ullava och Lochteå. De två första fullmäktigeperioderna klarar sig kandidater från periferin bra. Först efter den tredje valperioden börjar den sammanslagna kommunerna fungera som en riktig kommun. Det har vi sett också i andra sammanslagna kommuner, säger kommunforskaren Sandberg.

Men när det gäller de kommande landskapen blir det svårare för periferin att få sin röst hörd. I Nyland blir landskapsvalet en stor utmaning för just randområdena.

– Det blir en stor fråga i Nyland där mindre kommuner varit vana att ha all makt själva. Rent matematiskt blir risken för slumpmässighet stor i Nyland i och med storleksskillnaderna mellan huvudstadsregionen och resten av kommunerna. Hur man i Nyland lyckas med att förverkliga demokratin beror på vilket sätt man involverar kommunerna. Region Skåne i Sverige har varit framgångsrik med att bygga i ”kommunernas region”,  där olika organ systematiskt lyssnade på kommunerna, säger Sandberg.

Läs också:

Fullmäktige krymper i var tredje kommun

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här